Undrar om det är någon mässa för dysfunktionella morsor i Göteborg idag?
Nummer ett: En som talade Väldigt Tydligt till sin dotter som kanske var sju-åtta år och sedan spritade hela bänken som dottern suttit på ifall hon hade kletat ner den med hallonsylt. Jag satt på bänken bredvid under hela tiden de satt där och det förekom ingen hallonsylt, eller ätande överhuvudtaget. Hon tjatade dessutom konstant om någon himla choklad de hade fått av någon som hette Joey.
Nummer två: En på spårvagnen som satt och kallade sin son för Suris typ en gång i minuten medan han var jätteledsen. Sonen var kanske… tre, max.
Nummer tre: En som stod med sina två barn och skällde ut en tiggare utanför Systembolaget på Linnégatan.
Nummer fyra: En som stod och pratade med en väninna med sitt barn vänt emot sig i vagnen och rökte och blåste röken mer eller mindre rakt ner i kärran.
Nummer fem: En som köpte glass till tre av fyra barn på Seven Eleven – en av dem fick ingen för han hade inte gått upp när han blev väckt imorse.
Jag blir så TRÖTT på folk. Detta utspelade sig alltså på den korta resan mellan Marklandsgatan och Prinsgatan samt ett snabbt DN-köp på Seven Eleven och lite på promenaden uppför Linnégatan. Max en kvart.
Nr 1 o 2 är väl ok. Jag kallade min systerson för surnisse idag 😉 3 är väl ingen fara även om man kanske borde ignorera. 4 o 5 idiotiskt som fan!
GillaGilla
Jovisst, men lite onödigt kanske 😉 Och visst kan man säga så till kids men inte upprepade gånger när barnet uppenbarligen är jätteledset. Tycker jag. 3:an känns onödig om än inte farlig kanske (om något såg barnet generat ut) men 4 och 5 är det ju dödsstraff på.
GillaGilla
Nä, det är ju sant. Jag sade surnisse med kärlek i rösten så det var ju inte elakt sagt ^^
GillaGilla
Men eller hur? Jag vet inte hur många gånger jag har blivit kallad saker åt det hållet med kärlek i rösten och det har definitivt inte gett mig några men för livet -,men hade jag varit så ledsen som denna lille killen var lovar jag att ingen i familjen hade sagt något sådant.
GillaGilla