Jag är inte i kyrkan så ofta. De senaste åren har det mest varit begravningar. Vanliga högmässor och familjegudstjänster under konfirmationstiden förstås samt skolavslutningar ((vi hade ingen aula, den blev balettsalar)) och nu gillar jag att gå till kyrkan i Hunnebo på påskdagen och första advent för att det är så fina glada dagar med fin musik.
Men när jag väl ÄR i kyrkan börjar jag alltid fundera på tro eller inte tro. Jag har nog aldrig riktigt bestämt mig? Jag går inte omkring och tänker att det finns en Gud-gubbe däruppe någonstans, men jag har inga problem med att läsa Fader Vår högt i kyrkan (dock känns det konstigt med Trosbekännelsen, men den läser man ju inte hejvilt sådär).
Jag gillar sakrala sånger jättemycket och jag tycker i stort att religion är oerhört intressant. Religion av alla sorter. När jag var i mellanstadieåldern var jag besatt av grekisk mytologi till exempel, på senare tid har jag läst en hel del om modern islam, jag tycker att judendomens traditioner och högtider är jätteintressanta och jag gillar Maeve Binchys böcker som utspelar sig lite tidigare på 1900-talet och katolicismen är mer traditionell jättemycket.
Men… om jag anser mig själv troende? Jag har verkligen ingen aning. Jag tror helt och hållet på evolutionsteorin och jag tycker att Bibeln är en högst bra novellsamling, men ibland när man tänker för mycket så blir det så omöjligt att ta in att man kanske tänker att det måste finnas ”något där”.
Kan inte bestämma mig. Och de tbehöver jag väl egentligen inte heller göra.
Denna bilden gillade jag:
Stories from the city, stories from the sea 
Existentiella frågor – livsfrågor – ställer nog alla. För en del blir svaren självklara, andra får söka sin väg. Du tänker och det är gott.
Egentligen så står inte evolutionsteorin i motsats till Bibelns berättelser. Skapelseberättelserna är myter som inte behöver vara sanna bokstavligt. Men de berättar ändå något väsentligt om oss människor.
GT har många svåra berättelser. Men de har kommit till under extrema förhållanden i en hård tid. De säger mer om människors livsvillkor än om Gud.
Ändå kan de ge oss livsförståelse. Vi kan känna igen våra egna frågor och egna strider. Och så kan man få en input till reflexion.
NT är väl lättare att ta till sig…
GillaGilla
Hej, och tack för ditt svar! Jag gillar verkligen det du skriver, särskilt om GTs berättelse. Jag gissar att många av oss inte tänker riktigt så långt. Vilket är dumt, för det finns ju så mycket klokt i dem. Jag ska läsa lite i NT när jag får tid. Det känns som om jag borde ha bättre koll än jag har.
GillaGilla
Lycka till! Vill du diskutera det du läser så finns min mail på min blogg.
GillaGilla