vikten av en bra penna

Min farfar skrev dagbok varje dag. Eller dagbok och dagbok, en sådan där liten fickkalender där han skrev ner väder och vind och kort vad som hänt den dagen, om det var någon bemärkelsedag eller så. Han skrev alltid med Ballografkulspetspenna med blå ”fattning”, eller vad man ska kalla det.

Jag har tagit efter honom och skriver allra helst med en likadan penna, fast med rosa fattning.

Jag har två och fasar för att de ska ta slut, för det är helt hopplöst att hitta rätt patroner till dem nuförtiden. Avskyr blyerts (tror inte att jag har använt en mer än i absolut nödfall sedan grundskolan, vill minnas att jag inte fick skriva prov med bläck) och har väldigt svårt för pennor som inte ligger skönt i handen. Dessa är himmelska, alldeles lagom och snygga är de också. Jag lovar att man skriver snyggare och får bättre korsordsresultat med en Ballograf. Önska er en i julklapp. (De är inte dyra, de är bara snygga.)

Annars har jag en förkärlek för kalligrafipennor och reservoardito. Aaaah. Undrar om jag packade ner mina kalligrafipennor hos mamma och pappa sist.

Intressant va? Det är väl tur att ingen kan bestämma vad jag ska och inte ska skriva om. Haha. Okej, ta denna bilden som jag faktiskt tog av misstag som kompensation.

Petar upp glasögonen samtidigt som jag ser på QI och lyckades på något sätt trycka på webcamens avtryckare med mellanslagsknappen. Men men, det blev ju en helt okej bild på snygga naglar och en någorlunda good hair day. I like, även om det ser ut som om jag har skaffat näsimplantat. Tänker skylla på kass vinkel.