ynk

Jag brukar i största möjliga mån undvika att vara ynklig då jag tycker att det är en synnerlig oattraktiv egenskap, men idag har det faktiskt varit synd om mig. Vaknade med en blixtrande huvudvärk, petade i mig två värktabletter, somnade om en stund och vaknade med ännu värre huvudvärk och det värsta illamåendet sedan jag var matförgiftad 2002. Och jadå, jag blev riktigt dålig i flera timmar… usch och fy vad hemskt det är. Utan att gå in på detaljer kan jag rapportera att jag nu mycket väl förstår varför ibuprofen inte vanligen intas i flytande form.

Men så la jag mig med frossa och fredagens avsnitt av Schulman Show, somnade till lite då och då och sov någon trekvart efter – och vaknade som en ny människa. Helskumt. Petade i mig lite rostat bröd och en Piggelin för att testa och jadå, det gick så bra så. Antagligen har det något med korvarna jag åt till lunch igår att göra.

Nu: gigantisk kopp te med för många sacketter för att få igång hjärnan lite grann. Det blir ingen action för mig resten av dagen, det är ett som är säkert.

Lipton Yellow Label påminner mig alltid om frukostar hemma hos Lindas mamma!