and so, to bed

Får skjuts till min lägenhet av pappa imorgon bitti tiiiiidigt, så det blir till att försöka somna i tid ikväll. Jag är nerkrupen och pyjamaspreparerad, klockan är knappt tio. Alldeles lagom med andra ord 😉 har förebyggt med en värktablett för att förhoppningsvis slippa de senaste nätternas kämpande. Jag blir smått galen när jag inte får sova, och jag har nog snittat på tre-fyra timmar per natt de senaste fyra-fem nätterna. De första nätterna hemma sov jag som en gris, så jag vet inte vad som hände där. Strunt samma, det är bara att hoppas på det bästa! (Idag har varit en bra dag förresten. Jag orkade fixa kaffe, frukost osv., tömma diskmaskinen och laga middag utan att det blev speciellt jobbigt. Trapporna är fortfarande svåra men det går framåt.)

Så. Det blir nog dusch och frukost när jag kommer fram imorgon så slipper jag hetsa omkring här när alla ska göra sig klara på en gång, och sedan lite pyssel med ett par småsaker i köket innan det blir dags att sätta igång med lunchen till min första officiella gäst, kära Camilla! Åh, vad roligt det ska bli!

På kvällen kommer sängkläder och bärhjälp och förhoppningsvis min fåtölj också och sedan kommer det att börja likna ett hem på allvar. Ska bli spännande att packa upp kartongerna också, flyttgubbarna var minst sagt kreativa i sin packning och jag tror att det är en faslig tur att jag har tvättid på torsdag för det är nog en hel del plagg som åtminstone behöver blötas ner och hängas upp för att det ska bli folk av dem igen!

Ikväll lagade jag förresten en väldigt god korv stroganoff som jag totalt glömde ta kort på, men den fick goda vitsord av mamma trots att jag överdoserade senapen en aning…

Tråkigt, virrigt inlägg. Kanske lika bra att dra täcket över huvudet då 😉 vet inte ännu om Internet funkar i min lägenhet så jag kanske försvinner lite sporadiskt – men förhoppningsvis inte. Kram på er alla (och välkomna alla nya läsare, berätta gärna vilka ni är, jag är nyfiken!).