Som vi alla nog vet är jag ingen lyxshoppare – jag har aldrig varit sådär överdrivet imponerad av riktigt dyra saker ens när jag har haft dem, så hellre handlar jag då billigt och mycket än dyrt och spartanskt.
Med ett undantag.
NARS rouge i färgen Orgasm. Jag vet att det är en klassiker och att den omskrivits precis överallt de senaste femton åren åtminstone så jag kanske är tråkig och seg, men det är verkligen fantastiskt. Och svindyrt. Men det får man lov att leva med för det är faktiskt så bra. Jag tog en chans med det på Sephora i New York, hade aldrig testat innan, men är totalt fast nu. Lyckades glömma det hos Tara i juli (med allt mitt andra smink, skräck och panik då jag trodde jag hade glömt alltihop på tåget!) men nu är vi återförenade. Tack och lov.
Igår lagade jag en otroligt god improviserad soppa till mor och far med potatis och lök och så gjorde vi Stilton-toasts till. Smaskens. Idag ska jag förnya mitt pass, boring boring, och sedan träffa Ramona på frukost/lunch/frunch på Cappuccino. Fast först kanske jag sover någon timme till, vaknade halv fyra och det känns inte helt stabilt…
Stories from the city, stories from the sea 
Åh, det där var jag så nära att köpa men snålade ur.
Nu ångrar jag mig! Ja ja, ett besök på Sephora är ju aldrig fel. Hoppas att du har det bra i Sverige!
GillaGilla
Det var, tro det eller ej, Andy som praktiskt taget tvingade mig att köpa det, även om jag är övertygad om att han aldrig tidigare hade hört talas om ett rouge i hela sitt liv. Men det är faktiskt en investering. Mitt blir två år i april och det ser praktiskt taget oanvänt ut fast jag nog har använt det åtminstone fem av sju dagar i veckan sedan jag köpte det.
GillaGilla