ännu en dag i paradiset

Man vaknar med blodsockret nere i fotknölarna och vill aldrig lämna sängen… jotack, Sally, lite så var det för mig imorse också. Gick och lade mig tidigt igår då jag kände mig lite slutkörd, men det var lögn att somna och när jag väl hade somnat vaknade jag klockan tre med jätteont i magen, så då var det upp, fylla på ibuprofennivåerna och sedan tog det ett tag att somna om igen. När klockan ringde var jag allt annat än redo!

Men – lite Original Source Orange & Ginger till duschen och lite Mad About You till sminkningen så var jag faktiskt rätt fit for fight. Vi tog Brockley-vägen till jobbet imorse och det går ju så mycket snabbare att det är inte riktigt klokt. Egentligen borde vi göra det varje dag, men ibland händer det sig så att tågen är så knökade att man får vänta på tre-fyra stycken innan man kan komma på ett. Mindre kul – men idag hade vi som sagt tur.

Igår kväll tog vi, efter lite shopping till Andy, en tidig middag på Strada. Sådant behövs ibland! Till förrätt smaskade jag i mig en liten skål med oliver – de var så gröna och vackra och underbart goda att jag har aldrig varit med om liknande. Vi försökte båda två ta kort men ingen av telefonerna gjorde färgen riktigt rättvisa, men här ska vi se:

Jag har äntligen fattat beslutet att det är vettigt att skaffa ett taste london-kort, ett bra tips åt den som äter ute mer än, tja, en gång om året sådär… 🙂