Månad: augusti 2009

Jag vaknade tidigt som sjutton igen. Av någon anledning verkar det som om jag är mer morgonpigg på hösten, och idag är det riktigt höstväder ute. Ganska mysigt faktiskt, jag är trött på värmen nu. Det kan mycket väl klarna upp, klockan är bara tjugo i sju, men mig gör det då rakt ingenting om det håller sig lite höstaktigt.

Jag har redan varit uppe i snart en timma och har hunnit med massvis, det är otroligt skönt att komma hem från jobbet och slippa se disk från gårdagens middag (jo, det händer här) tycker jag, så det är underbart att ha stökat undan det redan på morgonen. Nu sitter jag med en stor kopp kaffe och äter grekisk yoghurt med pepparmintsextrakt, gott gott, men jag känner mig lite illa till mods på grund av att radion berättar om bråken på Upton Mark under och efter matchen mellan West Ham och Millwall.

Det var ju typ "doomed to fail" – någon som sett The Football Factory och Green Street? – men jag mår ändå dåligt av att höra om det. Delvis för att jag själv tycker att det är så himla kul att gå på fotboll, även om det inte händer så ofta nu för tiden, och delvis för att jag är väldigt obekväm i stora folksamlingar, och särskilt när det blir knuff och knö och man inte ser vägen ut. Varför, varför kan inte vuxna människor uppföra sig som folk och hålla sig till att svära lite åt varann tvärsöver stadion som brukligt är?

Liljan har slagit ut! Wow 🙂 jag kanske har mer gröna (grönare?!) fingrar än jag trodde!

Har precis kommit hem och ställt en form med laxfiléer i ugnen. En skvätt vitt vin, grädde, fetaost och en massa örtkryddor gör detta till en mumsig LCHF-middag. Andy får potatis till, jag tar massor av gröna bönor istället.

Det är lika bra att gå upp om man vaknar löjligt tidigt tycker jag. Hade jag gått och lagt mig och somnat om nu hade jag aldrig kommit upp i tid att göra allt som jag tänkte göra innan jobbet, men nu har jag däremot tid att sitta och vakna en stund innan jag ens behöver tänka på att klä på mig och gå. Det är jag och Radio 4.

Jag känner mig faktiskt ganska pigg efter allt helgens vilande, och förutom små kramper då och då mår jag rätt bra också. Som vanligt en massa jobbproblem som inte är någons fel men ändå är irriterande men jag kan inte göra så fasligt mycket åt dem just nu, så jag försöker att andas då och då bara, det brukar vara rätt väg framåt.

Jag läste ut två böcker igår, Tazeem Ahmads Confessions of a check-out girl och min första Joyce Carol Oates, Mother, Missing. Båda bra, skriver mer sedan.

Nu är man inte så spak. Jag ligger i soffan med fleecefilt och kofta. Imodium är min bästa vän. För trött för att sitta upp så jag skriver från mobilen.

Tydligen går det bra i The Ashes i alla fall, så det är väl alltid något.

*gnäll*

Jo, lite bättre är det. Eller en hel del bättre faktiskt. Gårdagen passerade som i en dimma… jag lagade middag till oss men när det väl kom till kritan fanns det inte en chans att jag hade lyckats äta något. Jag somnade ganska gott, var uppe tre-fyra gånger inatt men fick ändå rätt många timmars sömn vilket känns bra.

Jag har nu väldigt ont i magen, liksom mittpå, och känner mig extremt hungrig – vilket kanske inte är så konstigt i och för sig. Får ta det lugnt nu med svagt kaffe och grekisk yoghurt om en stund – det går antingen jättebra eller rent åt skogen tror jag. Men – jag är i alla fall pigg nog att sitta vid datorn en stund nu, så det borde väl gå åt rätt håll 🙂

Hur har ni det i helgen alla fina?