dagens musiktips

Imorse var det Andy Warhol av Velvet Underground & Nico som snurrade i iPoden. Ännu ett album jag inte har lyssnat på på hur länge som helst, men även det underbart.

För många år sedan när jag bodde i en tokig flatshare i västra London brukade jag och min vän Mattias sitta uppe halva nätterna, dricka vin och lyssna på musik. Belle & Sebastian, Magnetic Fields, Velvet Underground, Lars Winnerbäck och en massa annat i en salig röra.

There’s a light that never goes out av Smiths var alltid kvällens sista låt. Sången innan det var med fördel I’m waiting for the man från det ovannämnda mästerverket.

Lyssna!