Jobbade hemma största delen av dagen igår. La mig och läste en stund medan jag försökte bestämma vad jag var sugen på till middag – och vaknade klockan 20:26. Hallå eller. Var vaken i några timmar och somnade sedan igen och sov till strax efter 8 imorse. Galenskap. Men det behövdes väl då. Missade På Spåret – INTE okej och jag kan inte streama av någon anledning så jag får väl ta med mig datorn till mamma ikväll då.
Klart och vackert, perfekt vinterväder!
För en gångs skull lyckas jag pausa på precis rätt ställe. Detta är en av de bästa TV-scenerna någonsin. Från sista avsnittet ur första säsongen av The Inbetweeners. Det är några minuter av… allting. Gapskratt, visuell humor, vänskap och någon sorts ömhet mellan sjuttonåriga killar som man kanske inte ser så ofta.
Ljuvligt. Hoppas att alla ser till att se The Inbetweeners – de flesta avsnitten finns på YouTube.
D och jag diskuterade serien häromkvällen och den uppenbara frågan kom naturligtvis upp – vem skulle jag ligga med om jag var tvungen, inkluderat fäder och lärare, ur serien? Jag tror att jag måste landa på Simon, även om jag får lite moderskänslor för honom så är han nog den bäste kandidaten. Alla andra har någon sorts issue som man inte kan bortse ifrån. Will må ha ett antal egenskaper som traditionellt är min ”typ”, men efter avsnittet när han bajsar ner sig under en salstenta kan jag helt enkelt inte tänka på honom på det viset.
Plockade fram gitarren för en stund sedan för att se om jag kunde spela Solig Morgon och den fastnade visst i händerna i nästan två timmar. AJ vad det gör ont i fingertopparna! Men på ett rätt skönt sätt. Hittade ett par sidor med visor och ackord, superkul. Jag glömmer ibland hur mycket jag älskar att spela gitarr och sjunga – men jag måste uppenbarligen göra det oftare för min röst har typ försvunnit! Croak.
Åt en absolut favoriträtt till middag som jag kallade för quenelles au sauce d’homard avec de pommes de terre cuties i en mattråd vi har på Bukefalos för att låta lika glammig som alla andra i den tråden 😉 – när jag stod och rörde i kastrullen undrade jag just vem som skulle koppla vad det betyder först och jag hade helt rätt – Petruska och Camilla Osterman som var mina toppkandidater fattade båda att det handlade om fiskbullar i hummersås med kokt potatis 😀
Ska försöka komma i säng i någorlunda tid ikväll. D är och tittar på OS-kvalen i gymnastik på O2 med syrran Rainbow (ja, hon heter så…) vilket betyder att jag inte kommer att ”råka” hamna på Skype halva natten. Vilket förmodligen är bra. Sitter i valet och kvalet om jag ska orka lacka om naglarna, men jag gör nog det i alla fall, alla är fina utom den där evinnerliga tumnageln och jag är ju nyfiken på det mintgröna! Aceton, here I come.
Knappast någon chock, men det var ett tag sedan jag beställde någonting och jag gjorde ju en beställning för ett tag sedan som kom idag!
Det mesta var sådant jag ”alltid” köper (täckstift, puder, ögonpennor, skuggor – inklusive en kvartett som jag ska visa sedan som är riktigt snygg – på någon vänster glömde jag dock SPF15-foundationen! Jag fattar inte hur det gick till.) men så hade de fått in några nya nagellack som jag slog till på… för 14:- eller vad det nu är kan man liksom experimentera lite utan att det är hela världen om det inte blir bra…
Det mörkgråa har en massa glitter i sig! Jag misstänker att jag redan har det lila – isåfall lottar jag ut det här. Jag använder inte så mycket lila nagellack att en flaska tar slut i första taget! Det i mitten är en mycket härligare ton av mintgrönt än det ser ut att vara, riktigt sådär pastellig så man vill slicka lite på det.
När jag får en vettig lön ska jag göra en riktigt ordentlig beställning med allt det där jag har velat ha ett tag! Finns några andra webshopar som ska få sig ett besök av yours truly… oh yes.
Mina egna naglar är målade i H&Ms eminenta ”Spending cash with Carl” (nej, jag fattar inte alls).
Dock lyckades jag ”slå av” en stor bit av lacket på höger tumnagel på någon vänster förut så det blir nog ommålning ikväll. Något av de nya kanske?
Bland industrier och skorstenar behövs lite grönt…
Var inte det minsta sugen på min matlåda idag och min nya favoritlunchkamrat var på möte, så jag blev väldigt nöjd och glad när Elisabeth och Ulrika bjöd med mig till Kockarnas Kök. Dagens pasta var fusilli med lax, spenat och grönsaker i citrussås – gudomligt gott!! Även lite tsatziki vid sidan av för det kan jag omöjligt motstå. Gott och väldigt trevligt, det är så mysigt där för att vara en ”dagens rätt”-restaurang. Lite bambaaktigt men på ett bra sätt, högt i tak och väldigt ljust, rent och fräscht, trevlig personal och helt okej priser (så vitt jag förstår – dagens med salladsbuffé, dryck och kaffe går på 79:-) – I like.
Jag vet inte riktigt vart förmiddagen tog vägen men jag hade uppenbarligen att göra 🙂 Har fått beröm för mitt ordningssinne idag (!) och även ordnat papperstallrikar och skedar till eftermiddagens tårtkalas, diskuterat meriterna med iPads och BlackBerrys… tja. Lite av varje.
Upptäckte imorse att min Twitter hade blivit hackad! Haha, jag har aldrig blivit hackad förut i hela mitt liv! Som tur var favoritade min kompis Matt ett av inläggen, annars hade jag väl aldrig fått syn på det. Ingen skada skedd hoppas jag… jag klickade förstås inte på länkarna och tänker att ingen annan skulle göra det heller.
Vad mer. Jo, Hanna och jag hade jättetrevligt igår kväll som alltid, jag fick en korsordsbok och hon fick ta med sig Frobisher hem (den lilavita firren) som maskot till jobbsökandet, samt ett par matskedar av varje marmelad 🙂
Satt ännu en gång uppe alldeles för sent och det kändes imorse vill jag lova. Både igår och idag har jag tryckt på Snooze och sedan trott att jag lade ner huvudet i max två sekunder och så piper klockan plötsligt och då har tio minuter gått. Mystiskt!
Nä – nu är lunchen slut och det är dags att beställa fler papperstallrikar och anordna för eftermiddagens avtackning. P ska ”efter ett intressant uppdrag på VBC nu hoppa på ett nytt intressant projekt som föräldraledig”! 🙂
Jag satt och pysslade med att göra i ordning alla kalkylark för semestrar, ledighet, komp och föräldraledighet idag och jag och Elisabeth kom att prata om sommaren. Jag nämnde hur mycket jag hoppas att jag fortfarande är kvar där jag är då – projektuppdraget är ju egentligen bara på ett halvår – men hon var väldigt tydlig med att hon är rätt övertygad om att jag kommer att vara det.
Jag ser ju själv hur det ser ut liksom, jag tror att vi är ungefär 70-30 konsulter mot Volvoanställda, och många av konsulterna har varit där i massor av år. Elisabeth har blivit fastanställd nu fr.o.m 1 december efter att ha jobbat där genom just Adecco med samma konsultchef som jag har, sedan våren 2008. Hennes uppdrag var egentligen bara tre månader, och de sätter ju alltid ett kortare tidsspann på konsulter – ingenjörerna verkar ligga på ett år ungefär, men i och med att min roll är lite nyskapad så ligger den på sex månader till att börja med.
Jag kanske borde sluta tänka att jag bara ska vara där till 12 juni (då jag även blir fast hos Adecco med garantilön så länge projektet blir förlängt). Det verkar ju onekligen som om jag behövs, och tydligen är det extra stressigt just före semestrarna börjar och det är ju normalt runt midsommar.
Vi var nere och hälsade på IT-killen idag – han jobbar väldigt sällan på plats så att säga så vi tog tillfället i akt – och han blev alldeles till sig när han såg hur mycket jag hade skickat till honom (beställningar på datorer, batterier, telefoner osv.) och Elisabeth sa: ”Ja – äntligen har vi någon som har tid!” – vilket ju uppenbarligen betyder att jag är behövd. Jag gillar att vara behövd.
Och jag tror att chefen, Hanna, är väldigt nöjd med mig också. Hon ger mig saker att fixa, alltifrån att boka konferenser till möten till vaccineringar till intervjuer till att scanna av hennes mailbox och flagga upp sådant som hon behöver göra, och i nästa vecka ska jag få vara med på ett gruppchefsmöte! Jag har ju inte ens varit där en månad (och då var jag sjuk nästan en vecka och hade ledigt mellan jul och nyår), så jag har väl jobbat typ tio dagar, men hon litar uppenbarligen på att jag klarar upp det – det skulle ju kunna bli en mindre katastrof om jag inte gjorde det – och det känns bra. Plus att hon är så himla gullig, hon är professionell men mänsklig och när man inte pratar om jobb kan man prata om krukväxter och dagmammor och pyttipanna utan att tänka på faktumet att hon är en superhög chef.
Plus att jag pysslar med en massa annat förstås som Elisabeth ger mig – halva min roll är just att avlasta henne då hon har börjat på en ny post som också är nyskapad – och där har vi ju också alltifrån väldigt enkla saker till att ordna med intranätet, fixa i ordning saker som semesterkalkylerna och liknande, idag har jag fixat med anhöriglistor som förstås är extremt viktiga att de stämmer… och jag känner inte alls att hon behöver kolla över allting jag gör heller. Sådant som jag tycker är svårt som jag gör för kanske andra eller tredje gången kan jag be henne titta på, men annars känner jag mig trygg och särskilt som jag får intrycket att jag gör ett bra jobb. De gånger jag behöver fråga om något har det alltid visat sig att jag tänkt rätt eller dragit rätt slutsats eller tagit rätt beslut, och det känns jättebra. Verkligen underbart!
Och jag älskar faktumet att jag ser fram emot att gå till jobbet, för det gör jag! Inte alltid klockan sex på morgonen när jag varit uppe till stupid o’clock, men det rättar till sig när jag väl klivit ur bingen.
Jag är så glad för detta att det går inte att beskriva i ord.
Oj, idag blev det busy busy! Jag vet inte vart alla timmar har tagit vägen men klockan är redan 13, jag har alltså varit uppe i sju timmar redan?! Chockerande.
Strålande, underbart vacker dag! Känner mig lite hög på livet idag igen, fast jag är trött som en orm då jag råkade stanna uppe för sent igår kväll. Dock inget som en dubbel latte inte råder bot på.
Har haft ett litet uppdrag idag som involverar att uppdatera listor med personuppgifter, anhöriga och så vidare – det är rätt kul, jag gillar sådant (särskilt om jag får fräscha upp tråkiga layouter med pastellfärger) men man blir lite slut i hjärnan. Tur att skrivaren ligger en bra bit bort i alla fall så man kommer ifrån skärmen ganska ofta.
Ikväll kommer Hanna så jag får lägga på ett kol när jag kommer hem, hoppa i duschen och byta om och förhoppningsvis hinna duka fram lite ost och gott. Ser fram emot det, fast jag är trött vet jag att jag kommer att få nytt liv när jag väl är hemma och redo. Som tur är behövs det i alla fall inte städas något nämnvärt, jag har bara drällt lite kläder omkring mig sedan storstädningen i lördags.
Blir inget Hunnebo i helgen – mamma skulle klippt sig men frissan har brutit foten så det blir uppskjutet med två veckor. Känns rätt okej faktiskt, då har det hunnit bli lite ljusare och trevligare också får vi väl gissa. Det får väl bli housework och workout för mig helt enkelt! Ska se om jag kan nypa en tvättid när jag ändå är igång, har inte så förtvivlat mycket att tvätta eftersom jag gjorde det i lördags, men jag har lust att tvätta mina kuddar och täcken (tycker att duntäcket luktar underligt efter förra tvätten) och då är det väl lika bra att passa på såklart.
Upptäckte även att jag nästan har slut på matlådor i frysen, vem hade kunnat tro det? Så det får väl bli att hitta på lite sådana i helgen också. Det som jag allra oftast tycker är riktigt gott är olika färsrätter – köttfärssås, biffar, köttbullar och så vidare – och jag har 1,6 kg blandfärs i frysen, så det blir det väl. Kanske något med kyckling i ett par lådor då jag fyndade billiga filéer häromhelgen, och jag har strimlat nötkött också som jag hittade typ gratis som kan bli en väldigt god gryta tror jag. Får fundera lite och ev. kompletteringshandla lite grann också – fast nu behöver jag ju inte vara så rädd för att äta ”ur skåpen” för att hysteriskt ha en buffert, för snart får jag faktiskt lön. Inte mycket, närå, men betydligt mer än jag har fått det senaste året! I februari kommer allting vara i ordning… farao vad skönt det ska bli! Hanna har redan lovat att jag får åka med till Sisjön och handla nån gång 🙂
Tja. Jag försökte ta ett kort på Göteborg från Älvsborgsbron i mörkret igår morse för det var så strålande vackert med allt ljus, himlen som var sådär lagom mörkblå och månsken. Det gick… sådär.
Hahaha. Anledningen till att jag hade framme kameran var för att månen var helt fantastiskt tjusig – full, gul och jättestor – men det satt en tant i vägen som jag inte tror hade uppskattat att vara med på kort.
Fast den slår bannemig inte månen som jag och Cicci såg när vi kom hem från Bicester häromåret och skulle gå och ta ett glas vin med Linda i Marylebone så promenerade neråt från Paddington – den var helt gigantisk då. Jag har aldrig sett något liknande varken före eller efter, fantastiskt fint – men det såg verkligen overkligt ut.
Som jag nämnt tidigare är jag strålande på att pausa saker och ting när folks ansiktsdrag kanske inte är riktigt som de skulle önska, vad sägs om denna chansningen på Simon från The Inbetweeners mamma?
Hamnade på Skype med D i två och en halv timme – skulle gått och lagt mig vid tiotiden – nu är klockan tjugo över ett och jag ska upp klockan sex. Det är nog läggdags då ja.
Söta drömmar, söta vänner!
Stories from the city, stories from the sea 