Stories from the city, stories from the sea

Men gud! Min gamla huskamrat från Parfett Street ((nej, nu kom jag på att hon bodde nog aldrig officiellt med oss… eller? Oklart. Jag tror hon bodde hos oss ett tag när Tim började slå sönder allt porslin…)) har gått och gift sig!

Otroligt fina bilder.

Fick dock ett mindre skrattanfall när jag kom på att herregud, jag hade ju ihop det briefly med hennes brorsa en period och plötsligt dök han upp på ett kort! Hehehe. Jag hade ju inte glömt av honom per se, men… ja. Det var långt efter att hon flyttade hem till Melbourne så jag kopplar inte ihop dem på ett naturligt vis eftersom jag aldrig umgåtts med båda samtidigt.

Dock är jag lite konfunderad. Killen hon kom till London med, Nic, var en tonårspojkvän och de var sjukt nära varann, och blev ihop igen framåt slutet av Londontiden. Ja, jo, typ alla kvinnliga medlemmar av Parfett Street-hushållet hade någon form av romans med honom också i interimperioden. It was a crazy time, där Louise till och med trodde att jag skulle säga upp bekantskapen med henne pga honom! Och hans lillebror Seb kom också med och bodde på vår soffa en period… men jag ser ingen av dem på bröllopsbilderna och hoppas hårt att de fortfarande är vänner.

Jag var så trött igår kväll att jag, efter några släktsamtal, somnade på stört framför ett Galen i dig-avsnitt. Jag vet inte ens vad klockan var, men säkert inte ens 21. Därmed vaknade jag vid… 2. Fast jag ska försöka somna om om en stund är planen, vad tvungen att äta lite frukost eller något bara 🙂

Är fruktansvärt sugen på thaimat. Förklara det!

Anyway. Shoppingen var mycket lukrativ igår fast jag har ALDRIG sett så mycket folk – eller ens hälften så mycket folk – på Gekås i hela mitt liv. Helt otroligt. Tur att man kan rasta sig rätt väl nuförtiden, cafét och restaurangen på övervåningen är jättetrevliga plus att det finns lite bänkar och vattenmaskiner och sånt ute i varuhuset. Det var VÄLDIGT nära mord VÄLDIGT många gånger dock kan jag säga. Folk har varken hyfs eller vett.

Jag såg Ola-Conny fyra gånger men Hanna vägrade posera med honom 😉

Anyway. Det blev inte SÅ mycket kläder – en kjol, en topp, ett illgult linne och en poncho – men desto mer i matvaruväg! Det hade en massa kul grejer, chipotlesalt och piri-piri-olivolja och det ena med det tredje. Jag har inte ens orkat packa upp, har träningsvärk i hela överkroppen, men det kommer foton lite senare. Idag planerar jag att göra absolut ingenting förutom att tvätta och plocka hemma… så det gör egentligen inte så mycket att sömnen blev lite underlig.

Igår kväll var jag så trött att jag inte ens orkade stanna uppe och se på Let’s Dance-resultatet. Som börjar halv elva. Det är inte riktigt likt mig. Men jag var ju naturligtvis tvungen att ladda för dagens stora utflykt, så det var nog ett bra drag i alla fall 🙂

Pernilla ut alltså, tja, hon var nog den jag tycker är minst intressant av de som är kvar, möjligen med undantag för Marcus Schenkenberg, men juryn var ju väldigt förtjust i hans wienervals – jag missade den – eller snarare, jag var helt okoncentrerad på den. Redan då var jag så sömnig att jag höll på att börja skela.

Men nu så! Ny energi och framför allt ny shopparglädje 😉 Ullared here we come!

Puss till alla, ha en fin lördag! Planerar naturligtvis att lösa Melodikrysset i bilen, men vi är nog framme en stund före elva…

PS: Underlig sak – jag ser fram emot vägkrogslunch. DS

Okej. Idag har jag roddat en massa åt tre mexare som är på besök. Vilket naturligtvis bara är roligt. En av dem hör till vår avdelning, de andra två är på Body och Global Manufacturing, men av någon anledning har det landat på mig att fixa deras grejer, typ taxi, hyrbil, passerkort, lägenheter… ja. Vilket är helt okej! Men jag vet inte varför de har centrerat allting till just el-avdelningen.

Han på vår avdelning heter José Cote, med ungefär arton mellannamn. Vi har ju tänkt att han kallas för José då, det känns ju naturligast. Men nä, han kallas för Cote.

Så jag frågade honom förut hur man uttalar det – José fixar jag ju, men jag visste inte om detta var som franska côte eller vad. Nej, Cote uttalas kåte eller möjligen kåta.

Jahaja. Det blir några roliga veckor.

Sökte på ett efternamn på Ratsit igår för att få fram ett postnummer och genom det upptäckte jag att det finns 40 personer i Sverige med förnamnet Nazi.

Det finns dessutom ett företag som heter Nazi Pizza i Umeå.

Namnen, okej, det är klart att det är ett utländskt namn som inte skulle godtas av Skattemyndigheten som nytt namn på ett barn eller någon som byter förnamn, men vem FAN döper ett företag till Nazi Pizza?

Jag köper inte riktigt resonemanget.

Och idag tar jag ledigt.