guildford och söndag

Igår åkte vi till Guildford över dagen. Visst är det fint? Jag älskar att man kan se gröna fält från huvudgatan.

Eller ja, dagen och dagen, vi kom dit på eftermiddagen någon gång. Den där kebaben som jag sa inte var så farlig visade sig vara rejält farlig en trettiosex timmar senare – fy fasen vad jag mådde dåligt. Men när det väl var klart så hoppade vi på tåget från Waterloo och hade en otroligt trevlig dag med Alex och Laura. Fikade på Jo Clark’s – väldigt god latte och det är alltid roligt att titta på folk som dricker champagne till sina bakpotatisar, en cola på White House, middag på Pizza Express (bästa målet där jag någonsin ätit tror jag) och sedan ett glas vin på White House innan vi tog tåget hem igen.

Idag har vi inte gjort så förtvivlat många knop hittills, eller, ja, vi har tömt ett element på tioliterstal vatten stående i trappan, det var ganska kul. Opretentiöst korv och bröd till lunch, och jag ska baka ett par små sockerkakor om en stund tänkte jag. Hittade sådana där små flaskor med smaksättning i affären som kostade nästan ingenting, så jag tänkte försöka mig på en choklad/mintkaka och en med vanilj och choklad och så regnbågsströssel uppepå. Why  not, liksom?

Sedan är det ju naturligtvis fyra hela timmar av Come Dine with Me som börjar om en timme. Hur ska detta gå? Jag måste ju helgrilla en kyckling också… oj oj oj, det är tur att de mesta saker sköter sig själva i ugnen.

semester

Yes, tro det eller ej, idag är jag ledig. Och imorgon. Och söndag. Och måndag. Och tisdag. Fyfan vad skönt.

Klockan sju över åtta vinkade jag av Andy på väg till  jobbet. Klockan kvart över åtta anlände gasmannen Barry och ville läsa mätaren. Visst, varsågod – jag tror att han gillade mina clownpyjamasbrallor och frisyr i stil med Amy Winehouse. Fantastiskt. Men han var snäll.

Sedan kom matleveransen framåt tolv. Så sjukt mycket mat. Allvarligt talat. Garanterat tillräckligt för oss båda tills någon gång i januari. Massvis med fint kött, färska grönsaker, whatever – och alltihop för kanske dryga 700 SEK. Det får man inte klaga på. Även en flaska gin till mamma i julklapp – etiketten ser ut som en London-tunnelbane-stations-skylt. Och det tyckte jag var ganska häftigt. MIna föräldrar vill gärna ha en flaska singelmalt (pappa) och gin / Martini / Cointreau (mamma) till jul, men aldrig att de hinner dricka upp det på ett år. Men det gör ingenting. I påskas fick de också vuxenpåskägg, konjak till pappa och smaksatt Baileys till mamma. Jag vore förvånad om de har rört dem ännu.

Igår var jag och Lina på Britannia med Lotta och Jenny. Det blev lite korthugget då jag hade glömt av att mitt sista tåg numera går kvart över nio (sedan visade det ju sig naturligtvis att det inte stämde utan det är först den fjortonde), men i alla fall. Vi fick bevittna lite dålig karaoke och skratta mycket åt naken poledancing runt pelaren med tillhörande bord och grönt glitter i sann juleanda.

När jag kom hem var jag snorhungrig och gav mig för mitt begär för en chicken shish kebab som snälle Andy gick ut och handlade åt mig. Och allvarligt talat är det inte så farligt. Grillad, marinerad kyckling i pitabröd med vitkål, rödkål, gurka och tomat om man vill samt lite chilisås och en touch vitlöksmajonnäs. För att vara snabb och slarvig mat är det inte katastrofalt, det tycker jag inte. Oja, och två stora inlagda jalapenos uppepå som jag åt till morgonmellanmål idag. Fyfan vad gott.

Nu ska jag steka lite bacon och svamp i ugnen till lunch (fick ungefär ett kilo champinjoner i leveransen, jag är livrädd för förpackningen, den är för stor för alla hyllor i kylen) och kanske en tomat också när jag ändå är igång. Mums!

sims!

Igår anlände Sims 2. Jag var extatisk. Men jag verkar ha glömt av lite hur man gör… tur att jag är ledig i några dagar nu då så jag kan lösa det här lilla problemet. Haha.

Jag gick upp alldeles för tidigt, två timmar innan tåget gick – men jag hann ju faktiskt tvätta håret i iskallt vatten och fixa två separata lunchlådor – en från scratch – plus surfa ett tag innan det var dags att gå. Och just det ja, dricka en liter kaffe eller så.

Igår blev det texmex-pitabröd till middag, med sallad och vitlökssås som jag gjorde på lite majonnäs, lite creme fraiche och en hackad vitlöksklyfta. Skulle ha blivit hemgjord salsa också, men tomatsåsfanskapet vägrade koka ihop och jag orkade inte vänta längre. Dock smakade jag på den imorse, och den är löjligt god, stark som sjutton men då får jag ju ha den för mig själv 😉

Tacosallad till lunch idag alltså – Andy får köttbullar med taglioni i en tomat-och-mascarponesås. Det såg väldigt gott ut. Om jag får säga det själv. Och det får jag nog, för köttbullarna var IKEAs frysta, såsen var Coop’s på burk och pastan kan jag inte ta så mycket credit för, Barilla får tala för sig självt. Italienarnas egna val, tydligen – jag hörde att de bojkottar Dolmio. Och det tycker jag att de gör rätt i.

Jag är inget stort fan av färdigmat och halvfabrikat egentligen, men ibland har man faktiskt inget val.

tidig morgon

Jag klev upp. Andys telefon är så jäkla högljudd när väckarklockan ringer att jag befarade hjärtattack. Det hjälpte inte heller att jag lyckades riva hål på ett gammalt myggbett (jag vet, december!) och hamnade på gränsen till blodbad.

Så jag har gjort mig en stor cafetière med ganska gott colombianskt kaffe och sitter med en sjal om axlarna och skjuter upp att sminka mig. Men jag har faktiskt klätt på mig, det har jag. Undrar om någon skulle tycka att det var konstigt om jag kom till jobbet med röda pälstofflor istället för skor?

Förresten, på tal om myggbett i december, i söndags – första advent – såg jag en humla. En alldeles levande humla, om än väldigt överviktig, som flög omkring och käkade lunch i kyrkträdgården. Get that.

Jag är ledig på fredag, och måndag-tisdag nästa vecka. Fem dagar i sträck. Det var inte igår, det kan jag säga. Fredagen använder jag gissningsvis till att vara jävligt passiv. Andy kanske skulle få hit gasmannen och rörmokaren, så då kan jag stanna inne med gott samvete. Måndag-tisdag får jag förmodligen tänka på att julhandla lite lätt. Men det är lättare sagt än gjort, det är det.

Igår kväll var jag på Brockley Jack med fröken Lana. Gott vin – tydligen är jag "den enda" som dricker Gallos Winemaker’s Seal – jag kan inte förstå varför? Det är helt okej för att vara pubvin. Tomat-och-chorizosoppa till förrätt och Rustic House Deli Board till huvudrätt. Ja, jag vet att det  är menat som en förrätt, eller möjligtvis något man delar på två som mellanmål, men jag tycker så mycket om plockmat att jag struntar kapitalt i dessa fördomar och äter det till huvudrätt i alla fall. Så!

kyckling stroganoff

Igår lagade jag kyckling stroganoff till middag, baserat på receptet från Gina Steer’s Simple Suppers. Dessa böckerna är en gudagåva – jag har även Healthy Eats och Italian & Pasta från samma serie – små behändiga böcker med färgfoton till varenda rätt och rekommendationer för passande förrätt/desserter till varje varmrätt och samma till varje förrätt och efterrätt. Det gör ju inte ont att vår lokala The Works säljer dem till det humana priset av £2.99. I alla fall – maten blev otroligt god. Jag gjorde den i ugnen istället för i en wok, och kokade ihop en god sås med svamp, lök och rödvin avslutad med crème fraiche istället för att hålla på och tramsa efteråt. Den skötte sig själv i ugnen i en halvtimma medan jag tittade på Vänner och sedan var det bara att koka tagliatelle till det. Mums.

I lördags var jag gräsänka och slappade till det riktigt ordentligt då jag hade en enorm huvudvärk hela eftermiddagen. Levi Roots’ Reggae Reggae Sauce utgjorde en fantastiskt god marinad till kyckling med gul paprika och rödlök.

Till lunch idag blev det fake-paella. Uncle Ben’s färdigkokta ris, två minuter i micron, och så ner med lite halloumi, chorizo, räkor, grönsaker och en tomat i min låda, svamp i Andy’s. Smaskens. Glad måndag!

PS: Min ömma moder har uttryckt en önskan om att köpa mig en ny digitalkamera i julklapp. Score!

fredag

Jag är trött. Det har varit en otroligt lång vecka, och jag är inte riktigt säker på varför det känts så tungt. Förmodligen mörkret, långa jobbdagar och en massa press och stress då deadlinen för en del av det vi pysslat med hela sommaren är söndag, vilket effektivt betyder idag. Jaja, jag tror att vi har fått allting gjort. Det ser så ut. Undrar om jag kan lura någon till att koka lite kaffe…

När jag har haft en lång dag tycker jag hemskt mycket om att slappna av i köket. Denna veckan har sett ganska mycket matlagning. I måndags kväll gjorde jag en stor lasagne, som blev lunch till både mig och A tisdag och onsdag. I tisdags blev det thai green curry med kyckling och flata risnudlar. Igår en version av Chicken Paprikash, fast med sås och lite vitlök i också. Tagliatelle till det. Imorse lagade jag spaghetti med kräftstjärtar, crème fraîche, dill och citron som jag ska ha till lunch idag. Det blir säkert gott. Och häromdagen hittade jag riktig chorizo, inte prickig-korv utan riktig spansh en i affären. Fy vad gott det var. Med potatisgratäng, fetaost och soltorkade tomater.

Jag hittade en otroligt söt liten laptop häromdagen som jag tror att min bonus kanske vill köpa mig. Den är inte dyr, och jag skulle så gärna vilja ha en liten dator till mail och surf och blogg – plus att jag ska köpa mig en ny digitalkamera snart. Den gamla har fått nog. Det är inte så konstigt efter alla dessa år. Jag vill hemskt gärna blogga ordentligt igen, men jag behöver en kamera. Bara text räcker inte längre till.

snott från deniserudberg.se

Som sagt, hittade detta hos http://www.deniserudberg.se och har lite tid att slå ihjäl på jobbet (ja, på jobbet, söndag kväll, vad sägs om det?) innan jag tar tåget till förorterna, så here goes…

1) Fullständigt namn, alla pinsamma mellannamn ska avslöjas här!
Anna Karin Larsson. Jag tycker i och för sig inte att Karin är speciellt pinsamt?

2) Ålder?
26. Jag tror faktiskt det är första gången jag har skrivit det sedan jag fyllde sist.

3)Stjärntecken?
Lejon!

4)Civilstånd?
Halvsambo, kan man vara det?

5)Favoritfärg?
Svart, rosa, rött, silver. Icke rosa och rött ihop, dock. Och färgen på min pashmina som jag har på mig nu, den är liksom blågrön, åt det mörka turkosa hållet,  men jag kan inte komma på ett bra namn på färgen.

6)Äckligaste maten?
Jag avskyr ärtsoppa. Som jag älskade när jag var liten, absolut avgudade – med "tinkan" (timjan) – tydligen kunde jag lätt äta tre-fyra skålar i en sittning.

7)Person som du avskydde i skolan och skulle vända dig bort från om du nu(som vuxen) mötte på gatan?
Oj, det är svårt. Claudia, förmodligen. Jag kände henne aldrig direkt och hade inget behov av att lära känna henne heller, men vilken falsk liten apa.

8)Bästa filmen ever?
Pulp Fiction, tror jag bestämt. Eller kanske Dogma.

9)Fulaste namnet du vet?
Böret! Vem döper en liten oskyldig flicka till Böret?!

10)Som vän är du?
Lojal, ärlig och sårbar. Förhoppningsvis lite rolig också då och då.

11)Hit vill du resa?
Grekiska övärlden. Jag har inte varit på semester sedan 1996.

12)Hångel på första dejten?
Visst!

13)Spaghetti eller makaroner?
Spaghetti. Jag formligen älskar spaghetti.

14)Status på dina fötter?
Eksem. Och en reva från en skrivbordslåda som jag råkade sparka till på vänster fot, samt ett blåmärke från när någon råkade ställa sig på höger fot i en rulltrappa häromsistens.

15)Eltandborste eller vanlig?
Vanlig. Jag har haft eltandborste förr, men jag är verkligen inte förtjust i dem.

16)Är du en fena på?
Matlagning, administration, maskinskrivning och att äta piri-pirisås direkt från en tesked.

17)Din allra bästa killkompis(ever) som du även kan jobba helt otroligt bra tillsammans med?
Jag har aldrig jobbat med en särskilt nära killkompis måste jag säga. Min bästa kompis på jobbet (förutom Andy då) är förmodligen Shaun. Min närmaste killkompis utanför jobbet är väl Mattias – vi skulle säkert kunna jobba bra ihop om vi försökte. Så länge det inte var på detta jobbet för här kan jag inte ens föreställa mig honom.

18)Vad gör du i helgen?
Det är söndag kväll. Igår jobbade jag från 13:00 till 22:10, idag har jag hittills jobbat från 13:10 till 19:51. Gårdagsmorgonen spenderade jag med TV:n och ett glas cola, plockandes i Andys kök, imorse lyckades jag med min första omelett någonsin (och det var ingen där som såg den!) och intog den med stor njutning, gröna bönor, gott kaffe och piri-pirisås of course framför Something for the Weekend på BBC2.  

en dröm

Lina och Linda hade blivit lesbiska och avskilde sig från oss andra för att vi inte hade "öppnat våra sinnen". Linas flickvän hette Tuveresia. Jag var jagad av immigrationsmyndigheterna och var tvungen att smita ut bakvägen från min lägenhet (som låg vid M&S på Fenchurch Street) för det var gubbar därinne som gjorde taekwondo (väldigt specifikt var det). Father David (min gamla huskamrat) var med och hjälpte till att skydda oss. Sedan var alla tillsammans på bussen igen och det ösregnade över London Bridge. Jag och Helena fick rusa av för bussen gick åt fel håll, kom tillbaks till min lägenhet som hade en stor svart dörr med passerkort och hittade gubbarna igen med sina kampsporter. Vi fick sitta ute i regnet (för då visste de inte vilka vi var) på McDonalds-bänkar. Sedan vaknade jag med stor skräck i hjärtat!

snart helg

Idag har jag:
– försovit mig rejält
– sminkat mig på busshållplatsen
– önskat önskat önskat att dagen snart tar slut så jag får åka hem
– tackat nej till god, fin middag för jag vill verkligen bara vara hemma
– skickat in korsordlösningar till that’s life – min nya plan på att bli rik

Och nu sitter jag vid mitt skrivbord och gäspar. Solen strålar, sirenerna tjuter, en alldeles vanlig dag i City…