Kategori: Viva la vida

Jag har läst MoPie i väääldigt många år – vansinnigt rolig och smart tjej som skrev om litteratur, livet i allmänhet, sitt jobb som litteraturprofessor (eller liknande ”grad”) – och så sina Sims förstås. Hon skriver så vansinnigt roligt, nu har hon även en blogg om sin viktnedgång och livsstilsförändring, och sin lilla bebis. Och en bonus är mailen från hennes mamma och pappa som har holländska som modersmål. Oj oj oj. Anyway.

Detta inlägget ser jag alltid till att läsa varenda jul – nu blev det smått försenat i år. Man måste liksom beundra någon som kommer på tanken att använda ”fluttery” och ”sluttery” som parallellrim.

The Castle of Sluttery var ett vansinnigt Sims-hus som Mo hade (med sig själv som huvudperson) och som namnet kanske avslöjar så var det verkligen ett syndens näste. Om jag inte minns fel lät hon karaktärerna ha helt egna viljor också, och det… gick som det gick.

Sjukt roligt. Det finns ett gäng andra Sims-uppdateringar i samma mapp som jag måste kika igenom när jag har tid.

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Mamma donerade hemkokt marmelad i två olika varianter – apelsin och citron – så jag tänkte att när flickorna kommer imorgon kväll kanske vi kan dricka te och äta toast ‘n’ marmalade. Jag kommer att behöva äta något ordentligare än pepparkakor och mazarin i alla fall, och det är väl alltid gott med ett gott rostat bröd med marmelad på till kvällsfika?

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Hann inte skriva något om Änglamakerskan idag ser jag – får se om jag hinner med det imorgon. Är i alla fall glad att äntligen ha första boken på listan för 2012! 2010 och 2011 fick aldrig några officiella listor, det var lite för turbulent för att orka fokusera på så särskilt mycket i bokväg, men man får göra så ibland. Har svårt att tro att jag kommer att slå 2009s 129 böcker dock 😉 Samma regler som vanligt… omläsningar räknas men inte av kokböcker (som för övrigt räknas), barnböcker och så vidare är helt okej också och förresten spelar det väl ingen roll vad det är för regler som gäller! 🙂

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

And so – to bed.

~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Jag älskar att bli matad. Biffar med fetaost och massor av chili, väldigt god spaghetti och cocktailtomater. Enkelt men strålande gott. Och det är väldigt skönt ibland att inte behöva tänka själv. Alls 😉

Southampton drog antingen Dagenham & Redbridge eller Millwall i fjärde rundan i cupen. Daggers borde vara lättare, men frasen ”Millwall. Away. In the cup. Love it.” från The Football Factory är ju en klassiker. Jag har varit på The New Den två gånger förut, varav en gång just i cupen… det är väldigt kul.

Tråkigt att West Ham åkte ut på öronen dock, väldigt tråkigt.

Nu, repris på ett gammalt avsnitt av Svenska Hollywoodfruar och ett Digestivekex eller två. Väldigt lugnt och stillsamt. Nyttigt!

(PS: Jag tror att jag städade med muskler jag inte vissste att jag hade igår för jag har träningsvärk i mina hamstrings så det står härliga till!)

Nu åker jag hem till mamma och pappa över natten. Trots att det bara handlar om en (1) natt är jag fullastad. I och för sig har jag två böcker, två garnnystan med stickor och datorn och laddaren med mig… plus matlådor till imorgon och en massa annat bös.

Hur som helst. Har inget särskilt planerat för eftermiddagen och kvällen förutom att äta middag då, så jag höres säkerligen senare.

Ha en skön söndagseftermiddag! Det är rätt kallt här faktiskt och tydligen började det snöa i Hunnebostrand förut (varför skrev jag Stockholm först??) – måste erkänna att jag inte hoppas att det kommer hit. Fast jag har ju i alla fall skjuts imorgon bitti.

Puss puss!

Glömde att jag lovade visa något supersött i torsdags… detta vykortet hittade jag i en påse bland en massa julsaker som mamma lämnade för ett bra tag sedan, han har suttit på kylskåpet och inspirerat mig sedan dess 😉

 

”Jag har bestämt mig för att vara lycklig, eftersom det är bra för hälsan.”

 

Result.

Herreguuuud vad gott jag har sovit!! Har ingen aning om vad klockan var när jag somnade, men jag fick nog nästan åtta timmar i alla fall. Läste äntligen ut Änglamakerskan innan jag släckte lampan, recension kommer om en stund 🙂

Min gode vän Alex namngav den lilavita fisken igår kväll, han heter numera Frobisher. Vi kom in på något sidospår i en diskussion där jag förklarade att de inte är perfekta men fulla av charm och kärlek, och bestämde att världen nog kan lära sig mycket av små mjuka fiskar: Perfektion är tråkigt, men charm och kärlek kan man aldrig få nog av!

Kyligt här på morgonkvisten (eller okej, förmiddagen) så jag ska gå och hämta min Hunnebo-hoodie och ett par varma leggings, en stor kopp kaffe och sedan krypa ner under täcket en liten stund till innan frukost.

God morgon och glad söndag på er!

(PS: När jag jobbade som servitris hade vi juicer av märket Frobishers, som ägdes av min chefs polare eller något sånt. Då var de pyttesmå, nu verkar de har expanderat otroligt! Kul! Deras osötade grapefruktsjuice, och äppeljuicen med ”dunkel” i var så plågsamt goda.)

Alltså, jag är säker på att jag har berättat om vår självutnämnda tvättstugechef i huset? Hon är *alltid* i tvättstugan, tvättar så fort det står en ledig maskin (oftast typ tre saker per jätteindustrimaskin) och försöker koordinera alla andras tvätt också. Hon menar väl väl, men det kan bli lite påfrestande. Idag var hon igång igen, försökte få mig att använda andras maskiner också samt en extra torktumlare. När jag förklarade att det sista jag tvättade var tunna koftor och sådant som kanske egentligen ska kemtvättas och att jag skulle hänga upp dem i torkrummet blev hon lite bestört och tyckte att det var väl synd att jag skulle behöva ha så mycket arbete… det kändes inte så farligt att hänga upp sex koftor och en klänning dock 🙂

Fast idag var hon lite söt för hon berömde mina skor och sa att de såg så mjuka och sköna ut – ”riktigt som små… dansskor!” – tja, alltid roligt om man är fin i tvättstugan när man normalt ser som absolut värst ut (jag har leggings som är för stora, turkos och vit frottéklänning och en velourhoodie där fickorna sitter i bysthöjd, bisarrt nog i samma färg som det turkosa på klänningen. Typiska tvättdagskläder med andra ord!

Har även varit duktig och burit ner en massa bös i källaren som jag tänkt göra länge men förskjutit och gömt i klädkammaren (kartong och sådant där som jag inte vill slänga i vanliga soporna men aldrig får med mig när jag åker ner annars för jag har ju alltid händerna fulla med handväska och matlådekasse eller Dramaten eller ryggsäck eller fan och hans moster), vattnat blommor och slängt hyacinterna och kärleksörten som helt enkelt inte lever längre. Snyft snyft. Men jag har min lilla julgrupp och min amaryllis som fortfarande inte har slagit ut, så ännu är det allt lite jul. Tänker inte ta bort mina små dekorationer förrän nästa vecka som sig bör!

Så skönt att ha allting gjort, bara dammsugning och golvtorkning kvar. Kan inte dammsuga ännu för jag har lyckats skvätta ner halva golvet i badrummet med vatten när jag blev vansinnig för att mirakeltrasan (!) bara flyttar på damm. Mitt badrum blir otroligt dammigt då det är en sotlucka därinne som gillar att spontanöppna sig och så flyger det in en massa bös överallt, jättejobbigt. Jag kan torka av alla rostfria ytor (pappershållare, kran osv.) på morgonen – vid lunch är det dammigt igen. Suck och stön. Men det är åtminstone bara ett fåtal kvadratmeter. Nog för att jag är bra på att grusa ner i hallen och smula ner i köket, men dammigt är det i alla fall aldrig (förutom på listerna som jag ska praktiskt gärna glömmer dammsuga). När golven är färdigskurade kommer det att lukta himmelskt i hela lägenheten, och oj vad jag ska njuta av en stillsam kväll hemma efter det! Har massor av gulasch från igår kvar som kommer att vara ännu godare och ännu mustigare idag, och några bitar lösgodis i en kopp på köksbordet som jag hade glömt av. Ett glas vin till och gott sällskap och det hade varit en perfekt kväll! Fast jag klarar mig själv också 🙂

Kan verkligen njuta av att känna mig duktig ibland. Otroligt tramsigt, det är inga konstigheter, men det känns så skönt när man har gjort en massa man borde och allting är rent och fint och prydligt!

Jag måste erkänna att jag inte trodde att detta jobbet skulle handla om så vitt skilda saker som att leta högt och lågt efter skiftnycklar med ett gripspann på 17-20mm (och få nöjet att läsa dessa underbara beskrivningar som nedan) och fotografera söta pojkar inom loppet av bara en liten stund. Omväxling förnöjer onekligen, jag är väldigt förnöjd. Halva minneskortet på min kamera är fullt med herrar. Nejdå, så illa är det inte, men jag vill inte ta bort dem för jag vill inte behöva ta om dem om något händer.

Även glad att det är ledigt imorgon. Man får liksom lulla in sig lite grann efter jullov och annat känner jag. Och imorgon tänker jag bannemig sova tills jag vaknar. Bara för att jag säger det så kommer jag naturligtvis att vara klarvaken 06:30… 😉

Funderar på att ta vägen om Prinsgatan hem och köpa en liten flaska rött, och se om jag hittar något lite extra gott lite extra billigt på ICA till middag. Jag vet inte riktigt varför men jag känner för att fira lite grann, det har varit en väldigt bra vecka allt som allt känner jag och sådant är icke att förringa!

Pappa kom förbi en sväng i förmiddags förresten och lämnade Rikskuponger ifall jag skulle få för mig att vilja luncha ute. De är så söta. Jag skippar Hunnebo i helgen, måste verkligen tvätta och den enda vettiga tiden på typ tio dagar framåt var på lördag eftermiddag, 14 till 17. En helt okej tid visserligen, känner jag mig pigg kan jag klippa Friskis innan, känner jag mig mindre pigg kan jag dröna hemma i leggings, frottéklänning och ulliga svartrosa halksockar i några timmar… imorgon har jag inte tänkt mig så mycket alls. Det blir nog en vända till Friskis och eventuellt lite påfyllning i matlådeförråden, lite städning som jag inte orkat med i veckan och så kanske till och  med sortera tvätten till lördag i förväg, sådär som en riktigt ambitiös människa gör.

Nädå. Men jag har ju några kaffekoppshållare att skicka iväg, Carys och  Russ ska få varsin, Eva och Karin i London, Stina och Kia i Uppsala, Maja i Lund och så har jag ännu fler att sticka till Rebeccas katter! De väger ju egentligen ingenting (alltså, en sådan med en lapp i ett kuvert kan knappast väga mer än ett brev på ett par sidor eller ett gratulationskort i ett vanligt kuvert) – jag kan väl bara få ett kuvert vägt på ICA och frankera som det passar, eller, vad tror vi? Jag har brutalt dålig koll på det här sedan Posten slutade existera känner jag.

Underskattade vitlökshalten i min stuvade spenat. Jag hoppas ingen kommer för nära mig och att det är tomt på bussen. För omvärldens skull då.

Det är rätt tyst på kontoret. Jag läser ett blogginlägg av en bekant som är så roligt att jag håller på att dö, men försöker naturligtvis skratta så tyst som möjligt vilket låter som… jag vet inte riktigt vad det låter som, men uppenbarligen förvirrande. Är även lite täppt i näsan.

Detta resulterar i att tjejen närmast tror att jag storgråter och blir superorolig. Nu sprutar ju tårarna på mig när jag skrattar riktigt ordentligt också, och jag blir illröd i ansiktet, så jag vet inte om hon trodde på att jag bara skrattade. Jaja, det gjorde jag i alla fall. Det är nyttigt att skratta har jag hört bestämt! På tal om det ska jag visa något jättesött när jag kommer hem ikväll som jag glömt fota.

(Detsamma har hänt massor av gånger hemma hos mina föräldrar när jag läst Samlade Grodblad eller Saltmannen eller liknande. Jag kan liksom inte hjälpa det.

Jag avskyr när folk säger ”en trosa” och ”i trosan”. ”Ett par trosor” och ”i trosorna” heter det väl för fabian? 

Avskyr även ”penis” i obestämd form. Igår på GPs hemsida såg jag en rubrik som löd ”Man fasthållen och stucken i penis”. Aaaaah.

Saker att göra när man sitter i telefon med Polen i över en timme som tar kontroll över din dator del 1.

En trevlig mapp till sina viktiga papper om rutiner och annat. Särskilt det första gänget papper som är det svåraste du vet att göra och som du bara gjort en gång förut men som blev perfekt på första försöket! Hurra!

Saknar kalligrafi lite grann men jag vet inte hur jag ska hinna med att börja igen! I och för sig blev den fingerlösa vanten totalt fel så jag kanske gör lite stickuppehåll, har inte bestämt hur nedslagen jag blev än 😉 Nejdå, ingenting gick fel men jag vet inte hur den som skrev mönstret har tänkt – jag hade rätt stickor (till och med en halv millimeter för tjocka) och rätt antal maskor, nederdelen blev lagom stor men fingerdelen är minimal, jag tror inte att en treåring skulle få igenom fingrarna där. Tummen funkar med lite våld. Får se om jag kan hitta något lämpligt barn att skänka dem till – då får jag ju ha lite disciplin och sticka den andra också förstås 😉

Snart lunch och promenad om vädret tillåter. Jag har totalt fel klänning på mig för blåst men åtminstone ordentlig kappa. Tog till och med gummistövlarna på mig imorse – fast det har inte regnat på hela dagen så jag ser väl lagom tjusig ut när jag klafsar ut i 41:orna – ser ut som en sträng officer som har haft en liten olycka i byxorna när jag går i dem men de är så himla praktiska i det våta vädret – och med 95% rabatt kan man liksom inte diskutera så mycket.