Lying with you on a Tuesday morning

Sovit gott? Ja, faktiskt. För få timmar för somna är jag sämst på, men när jag väl sov så SOV jag. Vaknade en gång för att jag frös (!!) – hade sparkat av mig täcket och benen var mitt i fläktspannet, men det var ju bara skönt att dra på sig täcket och somna om då.
 
Jag drömde till och med en lustig liten dröm om språkdebatter på kontoret. Det är så man vet att det har gått för långt. Hihihi.
 
Och tog lite sovmorgon. Bara en liten en, jag stämplade in tjugo över åtta så jag kan fortfarande gå vid fem. Men det var otroligt skönt att kunna ställa om klockan en halvtimme och vända sig om en stund till.
 
Mitt hår har växt så mycket så fort att jag har TOFS idag. Visserligen en mycket kort tofs, men ändå! Det är varmt och klibbigt ute så det var skönt att ha det ur vägen på bussen i alla fall. Fast jag ska nog försöka klippa mig snart.
 
How depressing att sitta och boka möten i november förresten…!
 
Var på en grej i fredags och tyckte mig höra en massa rykten om fler nedskärningar. Jag gillar det inte, får stickningar i hela händerna när jag tänker på det. Jag vill inte gå någonstans!
 
Här har ni. Glad tisdag!
 
 

Monday Monday

Låg vaken i mitt gamla flickrum halva natten och läste Svenska Mad, både de allra nyaste från slutet av nittiotalet, till de tidigt nittiotal (som jag prenumererade på! Helt galet!) – och så hittade jag en från 1965 och en från 1968! Underbart!
 
I den från 1968 ägnas ett dubbeluppslag åt hur man undviker TV-reklam, eller gör smarta saker under reklampauserna.
 
Jag är nog GANSKA säker på att man inte behövde undvika så  mycket TV-reklam i Sverige 1968… bioreklam fanns ju förstås, men till och med när jag var barn var bioreklam ganska underhållande!
 
Hittade även Asterix i Alperna och Asterix på irrvägar. Hohoho, vilka minnen! Det lästes mycketAsterix på järnaffären i Hunnebo. Fanns även ett Tintin-album, Månen tur och retur del II. Haha. Och ett med Lucky Luke, Den sjungande tråden.
 
Om jag sov gott efter det? Nä. Jag släckte lampan sista gången vid kvart över två, tittade på klockan vid tre, och igen vid fyra, och efter det blev det ingenting direkt förrän det var dags att gå upp. Boo. Men nu, efter TRE nätter i rad av att kasta sig av och an känner jag att det borde faktiskt funka. Ikväll ska jag läsa eller lösa korsord istället för att jobba eller på annat vis sitta framför en skärm, äta en stadig middag (fråga mig inte vad) i vettig tid, inte dricka för mycket vatten innan läggdags och… andra bra saker.
 
Fick med mig rosor från mammas odlingar imorse men kan fortfarande inte MMS:a sedan blogg.se bytte plattform, sjukt störigt eftersom min kamera är trasig, min privata laptop verkar ha tröttnat på Bluetooth och jobbdatorn har inte Bluetooth alls vilket är jätteunderligt tycker jag, det är ändå en relativt ny historia.
 
Jag delvis glömde och delvis hann inte lyssna på Klara Zimmergrens Sommar igår, hon är en av mina favoriter och en av de jag hoppades på, så jag ska se till att göra det idag. Datorn hemma är som sagt inte så förtjust i att streama, så kanske försöker jag göra det över lunchen, det verkar som om det blir rätt lugnt och jag har laxröra med rom och ägg och grön paprika i min matlåda… mums filibabba.

Junis sista dag

Låg vaken till effing typ halv sju imorse… inte en chans att jag satte klockan för att kryssa. Jag var halvvaken vid det laget men totalt okoncentrerad, så nej tack, det får vänta till ikväll, eller något.
 
Masssssor att göra denna helgen, men jag har stökat undan det värsta, vilket var bära ut tidningar, slänga lite kartonger och grejer i grovsoprummet, diska bort lite grejer som stått och blivit lidande i veckan (jag sköljer allt och petar lite på det med en diskborste så det står inte kladdigt om man säger så, men jag orkar inte alltid hela exercisen med diskvatten och tömma diskställ och ugh)… och så hade jag turen att få tvättid imorgon förmiddag, så det är egentligen ingen nytta med att jag städar bland kläderna eller i badrummet förrän då.
 
Och det känns ju rätt chill.
 
Även storhandlat. Vilket var jäääääkligt nödvändigt kan jag säga. Jag har typ gått och ätit någon skiva kalkon här och någon sked yoghurt där – visserligen har jag inte haft någon särskild aptit, men igår fick jag ett ryck och gick och köpte en cheeseburgare. Åt förstås inte brödet, men ketchup är väl inte heller så lyckat kanske. Men jag var tvungen! Fy vad jag har slarvat.
 
Men nu på’t igen! Fyndade underbar rökt lax, samt tre paprikor för en tia och två svenska broccolistånd för femton spänn. Tzatsiki med kort datum blir perfekt till kvällens stekta laxfilé, och så tar jag med mig resten till grillning hos mamma och pappa imorgon.
 
Det är SÅ kladdigt väder ute och det var så varmt i affären att jag bara gick och bad för mig själv att de skulle ha stora Cola Zeros eller light i kyldisken och inte bara på hyllan (det blev nämligen inget kaffe i förmiddags för jag hade ingen grädde och hatar svart kaffe) och de hade de, halleluja, så nu tar jag en välförtjänst paus här. Kanske skulle titta lite på gamla Rederiet-avsnitt, det gjorde jag inatt när John Blund svek…
 
PS: Idiotsak. Precis när jag höll på att somna nån gång på småtimmarna så fick jag en sådan där nära-sömnen-ryckning och drog knät RAKT i betongväggen med typ all kraft jag har i benet. Det blev ett astjusigt blåmärke, snyggt jobbat 😉

Fan också.

Fick – äntligen – provsvaren från när jag var och gav bort en massa blod för ett BRA tag sedan nu.

Allt ser strålande ut, ingen leverpåverkan eller järnnedsättning, men min lamotriginnivå ligger bara på 7 och doktorn säger att ”Vissa klarar att ligga på den nivån utan att få anfall, men jag tycker att vi ska höja din dos till 150 mg om dagen, jag skriver recept på detta idag.”

Jag VILL inte höja. Jag har mått så himla dåligt när jag höjt dosen tidigare, och jag vill inte mera! Det har varit rent groteskt så illa jag mått, jag har faktiskt ingen lust att ligga på badrumsgolvet i alla helvetes kval en gång till.

Tror att jag avvaktar till semestern i alla fall. Som jag skrev till pappa just, jag vill inte kräka bort semestern men heller inte sjukanmäla mig från jobbet, så vad har jag att välja på liksom.

Han vill att jag kommer in och lämnar prover en vecka efter att jag startat nya dosen, och jag har fått kallelse till MR till 11 juli, så jag tror att jag kan hålla mig tills dess. Eller, borde jag börja nu och riskera att bli svindålig igen? Jag orkar inte med det här just nu!

Fuskis! Igen!

Ja. Jag fuskade. Jag åt en HEL burk matjessill till middag!
 
Men jag tänker som vanligt att det måste väl vara bättre att käka matjessill än typ godis, så egentligen skäms jag inte så vansinnigt. Plus att jag sköljde av sillen innan jag åt den – det är ju lagen som är söt.
 
Men men. Nya tag och på’t igen!

Åldern tar ut sin rätt

I måndags fyllde en av mina favoritpersoner alla kategorier, Sir Paul McCartney, 70 år. Fatta! Jag tänker fortfarande på honom som en liten kille, fast jag till och med sett honom live när han redan var 60 år fyllda.
 
Vi tittade lite på konserten som hölls vid Buckingham Palace till drottning Elizabeths ära i söndags, och man börjar se på honom att han blivit äldre, det får jag säga. Undrar om han inte har ett par halvt misslyckade plastikoperationer i bagaget också, han såg väldigt lustig ut i ansiktet. Dessutom verkar han ha fått lite ålderstics, när Charles talade (mycket bra tal för övrigt, jag blev jätteförvånad över att han inte alls är så träig som jag trodde!) såg det ut som om han stod och sög på något, han stod och drog ihop munnen på ett väldigt lustigt vis.
 
Rösten var tyvärr inte heller vad den varit. Men det är väl inte så konstigt. Det konstiga är att han är 70 år!
 
Jag fattar inte att mamma har fyllt 60 och att pappa är 62 heller. De är så himla vitala och pigga, men det är ju faktiskt inte purungt.
 
På tal om pigg och vital så badade pappa äntligen i havet igår för första gången i år. Normalt brukar det röra sig om minst en månad tidigare, men tydligen var det 17 grader i vattnet och med andra ord inte så himla traumatiskt. Men det är ju sommarlovstider nu, nog ska man kunna bada i havet i slutet av juni utan att det ska vara kyligt? Förr i världen badade vi hejvilt runt denna tiden i flera timmar i taget och inte minns jag att vi frös något nämnvärt. Men jag kan ju säga att det sista jag varit sugen på de senaste veckorna är att bada, det är ju KALLT ute. Särskilt på morgnarna.

Sommar i P1 – Anja Pärson

Alla har kanske vetat om att Anja Pärson lever i ett samkönat förhållande.
 
Jag visste det inte.
 
Jag har blivit så otroligt rörd och framför allt berörd av hennes sommarprogram hittils. Även om det tog ett antal timmar innan jag faktiskt kunde lyssna för jag glömde av det totalt i eftermiddags.
 
”Min önskan idag är att alla jag krävt förståelse av […] ryktenas tid är härmed förbi”
 
Så fint.
 
Det gjorde inte heller ont att hon spelade Ani DiFrancos You had time (som Lasse Winnerbäck har gjort en strålande cover på, Du hade tid).
 
Men det är fruktansvärt att hon och Filippa har varit tvungna att vänta i FEM ÅR med att kunna stå för sin kärlek. Fan vad jag lack jag blir. Två av mina sju kusiner ingår i HBTQ-gruppen. Jag är kanske inte så himla imponerad av just det epitetet, men nu heter det visst så och då är det så.
 
En av sagda kusiner är numera gift med en kvinna, bor i Prag och har en liten son på sex-sju år. Han var tidigare ihop med en av Sveriges största gayprofiler, och jag glömmer aldrig när mamma försökte ha ett Allvarligt Samtal med mig om honom. Jag kan ju garantera att jag tog det hela lite mer chill än mamma och farmor gjorde. Då var jag fjorton och en relativt frekvent läsare av VeckoRevyn 😀 
 
Farmor kunde jag ju aldrig få rätsida på (hon var alldeles för rädd för HIV) – och mormor hade också varit totalkört. Men jag måste säga att jag har fått ordning på mamma. Som nog tog efter farmor lite vad gällde HIV och andra hemskheter. Hon är numera superexalterad över andre kusinens förhållande och verkar hoppas hårt på giftermål och barnanskaffning 😀
 
((Och NU hörde jag slutklämmen på Anjas sommarprat och började storgråta! Fyfan vad underbart.))

Facebook och minnen

Facebook är faktiskt helt fantastiskt ibland. Idag läste jag att min gamle bänkkamrats lillebror vann ett halvmaraton i Tyskland häromdagen. Det är väl en typisk grej som man aldrig hade fått reda på utan Facebook?

Lillbrorsan är sju-åtta år yngre än oss, så det var liksom lite spännande när han kom. Och killarnas pappa är lite kändis som världens snällaste polis, samt pappan som alltid ställde upp på utflykter, orienteringstävlingar och sånt. Han var alltid med, och hade ofta lillebror med sig! M har med andra ord blivit allas lillebror, liksom R blivit allas pappa.

 
Och både M och A spelar för Backatorp IFs A-lag! Liksom ett gäng andra gamla skolkamrater. Det är superkul att kunna följa dem lite grann.

Storebrorsan var världens blygaste kille i skolan för övrigt. Tydligen blev han lite strulig efter, men nu verkar han ha fått ordning på sig. Han och jag brukade sitta tillsammans – förmodligen för att jag var så väldigt pratsam och han aldrig sa ett ord om han inte var tvungen. Det var väl en praktisk kombination för lärarna 🙂

I alla fall. När vi hade ”sexualundervisning” i mellanstadiet (det var inte så väldigt sexuellt, mest om puberteten och sånt) så fick naturligtvis A i uppdrag att läsa biten om mensskydd högt. Vi brukade läsa något stycke var och det var inte direkt förutbestämt vem som skulle läsa vad, vi var väl 25 pers och gick igenom klassen i ”sittordning”.

Stackars A. Som sagt var han superblyg och tyst som en mus och så var han tvungen att sitta där och läsa högt för hela klassen om bindor och tamponger. Usch vad jag mådde dåligt för hans skull då! Själv hade jag turen att ”bara” behöva läsa om ägglossning.

A vann dock nutidsorienteringen varenda jäkla vecka. Jag vet inte om polispappan hade någon sorts rutin hemma med tidningsläsning och radiolyssning. Det brukade stå mellan honom och min kusin M när det var dags för terminspriset. De bodde dessutom tjugo meter isär, de kanske hade någon sorts pakt…

Nej, nej, Håkan…

Nu är det visserligen mitt eget fel att jag kollar upp folk på Ratsit hela tiden, men varför måste de allra värsta bo så himla nära mig? Som exempel min matte- och kemilärare i sjuan som en gång SLÄPADE mig i armen in i kemisalen då han var övertygad om att jag skolkade – fast det inte ens var min klass som hade kemi. Vi satt på golvet utanför salen och väntade på att fysikläraren skulle komma. Salen bredvid. Så det var verkligen handgripligt SLÄPANDE på golet, inte så att han ledde mig in i armen, typ. Att jag inte anmälde det till någon högre instans är underligt.

För övrigt kollade jag upp honom för jag undrade hur gammal han var, inte vart han bor 🙂

Godmorgon!

När mor och far var på Mallorca hade de förstås presenter med sig hem till mig 😉 Närå, men halsbandet på bilden och ett liknande men i lila toner fick jag. Detta är liksom genomskinliga stenar, det är jättefint!

Notera gärna även att jag har vitt på mig – detta hände typ aldrig förrän för ett par månader sedan – och att jag börjar bli väldigt långhårig redan.

Notera för all del även att jag ser ut som om jag ankläppar mig, men det gör jag faktiskt inte. Och undvik gärna att notera att jag har ätit något jag inte tål och därmed har ett utslag på kinden som jag försökt dölja med bästa förmåga.

Sedan måste jag notera själv att jag faktiskt ser smalare ut i ansiktet än vanligt! Tack LCHF!

Idag är jag för övrigt så trött att jag knappt vet vad jag heter. Nu går vi till jobbet. Tack och adjö.