Kategori: Viva la vida

Jag måste skriva om en grej som jag inte har skrivit om förut för ibland kommer jag att tänka på det. Som nu. 

 

När jag gick i högstadiet – jag kommer inte ihåg om det var i åttan eller nian – kom vår skolvärd och bad att få prata med mig en stund. Jag minns till och med var det var, utanför min mattesal, S7. 

 

Han sa något i stil med ”Jag vet att du blir mobbad och jag vet att det är Claudia som gör det”. Jag ba’ va? Jag hade ingen aning om att jag blev mobbad. Jag visste visserligen att Claudia var dum i huvudet men inte hade jag en aning om att jag blev mobbad. Vilket jag sa och då berättade han att hon tydligen kallade mig för ”Flygande Fläsket” och att han skulle försöka göra någonting åt det. 

 

Okej. 

 

Det absolut knäppaste i denna historien är att Claudia i historien förmodligen hade ett BMI som låg på ungefär tio mer än jag. 

 

Hon sa aldrig någonting elakt direkt till mig. Hon var allmänt käftig och otrevlig, men det var hon mot alla. Skolkamrater, lärare, rektor och besökande föreläsare – som Mikael Ljungberg och Anders Kiel. 

 

Till exempel. 

 

Men hur knäppt är inte sådant här? Mobbing överhuvudtaget är ju asfel som det är, men att mobba någon utan att vederbörande ens har en aning om det? Och att skolvärden uppenbarligen har hört talas om det men att man själv som mobbad inte vet om det? Så sjukt jävla asknäppt. Tycker jag. 

 

Och jag kände mig inte det minsta mobbad. Jag hade massor av kompisar i skolan (även om jag inte kom överens med Claudia), pojkvän i klassen, fina relationer med mina lärare… och så vidare. 

 

Visst är det lite konstigt? 

Alltså. Detta var sjukt kul. Jag har alltid tyckt att Daniel liknar någon men inte lyckats komma på vem. 

 

Nu vet vi! 

 

Jag såg just en länk i ett Facebook-inlägg och ba’ Vad har hårvård med personlighetstester att göra? 

Det kanske var så att det stod Harvard. 

 

Spån! 

 

Det är asavarmt här. Imorse – varning för äckel – vaknade jag och kudden var FUKTIG. Får väl se om vi kan tangera tidigare rekordet på 38 grader. Jag har inte sådär jättelust att byta örngott varenda natt. Även om jag gärna skulle för det är ju så himla SKÖNT men jag har inte så många att byta med… 

 

Läste ut The Help imorse. Jesus vilken fantastisk bok! Jag ligger efter med bokrecensioner eller kommentarer eller vad jag ska kalla det nu igen. Suck! 

 

 

Det här var ju lugnande. 

Ingen berättade för mig att Wordfeud är någon sorts dejtingapp. 

 

Jag spelar med vänner och bekanta och även slumpade personer. 

 

Jag hade ingen aning om att det var så… underligt. 

 

Jag spelade med en person och messade med den personen ett bra tag. Efter att ha chattat en del kunde jag inte låta bli att kolla personen som visade sig vara gift, men han påstod att nejdå, han var inte gift. Efter ett tag förklarade han att han var ”lite gift men att äktenskapet var dött.”. Surprise surprise. 

 

Nu har jag spelat lite med en tjej som jag har chattat med en del och som jag har varit ganska samspelt med. Idag fick jag meddelandet ”Jag är så kåt, berätta hur du skulle förföra mig”. Ja, eller inte, Jag spelar inte Wordfeud för att berätta för någon hur jag skulle förföra någon, jag tycker att det är roligt att spela. 

 

Dessutom har jag chattat med en eller tio som lagt ner spelet för att jag inte direkt har något nöje av att snacka sex med folk jag spelar Alfapet med. 

 

Vad är det för fel på folk? 

Äh. Jag fastnar i böcker! Har varit och tränat och sådär men annars har jag inte gjort många knop förutom att plöja böcker. Men det har i alla fall varit fint väder så jag har suttit ute, då känns det lite mindre latmask… 😉 

 

Har som förstås ett par nya böcker att skriva om men just nu har jag ingen inspo. 

 

Började på Se dig inte om av Karin Fossum för en liten stund sedan. Jag har så svårt för att läsa allvarliga saker på norska för jag bara HÖR texten på norska i huvudet och då blir ju allting ganska… roligt. 

 

Det blir som Höllefjord High alltihopa. 

 

Men, just det, det ringde en tjej från Randstad i morse som vill träffa mig imorgon då hon tyckte att jag har en ”fascinerande bakgrund”. Haha. Sökte ett jobb som Executive Assistant igår och det är alltid bra när de hör av sig snabbt tycker jag. Dessutom är arbetsbeskrivningen ganska lyckad. 

 

Nu är jag bara jätterädd att jag ska gå vilse. Hon ba ”Ja, det är ju i samma hus som Centralstation så det är ju inga konstigheter” och jag ba’ eh, nä, jag tänker inte berätta för dig hur fruktansvärt dåligt mitt lokalsinne är så vi kör på det! 

 

Nu hoppas jag att kusin F kan bistå med information om hur man beter sig för att ta sig in i kontorskomplexet. 

 

Så det är rätt mycket inplanerat nu i kommande veckan vilket är kul! Denna intervjun imorgon, middag och ett par glas med Veronica på lördag, fika med Ramona på måndag, intervju på GTC på tisdag, infomöte på AF på torsdag förmiddag och sedan köpstämma i bostadsrättsföreningen på kvällen, eventuellt Falköping på fredag om pappa inte planerat något för Mors Dag-helgen, sedan mammas födelsedag tisdagen därefter… det är roligt att ha att göra när man ibland bara vill dra täcket över huvudet för att man KAN. Typ. 

 

Och har jag att göra brukar det resultera i god sömn och att jag äter ordentligt, vilket jag är fruktansvärt dålig på när jag är ensam hemma. Det är som om jag inte blir hungrig för fem öre när jag bara ska laga åt mig själv och äta för mig själv. Men nu jäklar, nu ska det bli ordning på torpet 😉 

 

Ikväll går säsongsavslutningen av TBBT i USA! Fy vad tråkigt det är när allting bara tar… slut. Fast jag har upptäckt Reuter & Skoog på Öppet Arkiv och mer av den varan kommer säkert att dyka upp… 

 

Laterz. Nu tror jag att jag ska äta lite glass och kyla ner min kokande lekamen. 

Alltså. Jag har ju inte direkt haft några särdeles käcka relationer med a-kassor tidigare – den enda jag kunde söka till när jag flyttade hem var ju Alfakassan, som inte gjorde ett smack men ändå glatt tog emot betalningar – man måste ha arbetat i Sverige minst nio dagar under senaste året för att de ska hjälpa till. Och hur lätt är det? Nu hade jag ju tur som fick hjälp från annat håll, samt att jag hade sparade pengar + fonder jag kunde sälja av, men det är rätt knäppt egentligen. Visst förstår jag att man måste ha varit medlem och betalat avgift en period för att kunna få något i stort sett, men om man ser det krasst – om jag inte hade fått hjälp annorstädes hade jag ju inte kunnat betala några avgifter eller söka några jobb eller ta mig till Arbetsförmedlingen, för då hade jag varken haft telefon eller internet eller pengar till bussen tillgängliga. Man kan ju inte räkna med att få ett arbete inom gångavstånd, och även om jag gärna promenerar så kan jag ju inte rimligen promenera till typ Bergsjön för att jobba heller. 

 

Och nu har det visserligen varit lite strul med Unionen också i och med att de hela tiden behöver nya papper och nya intyg och nya kompletteringar och fan och hans mormor, men nu pratade jag med en väldigt käck herre vid namn Rolf som sa att jag inte behöver göra något mer och att allt såg ut som det ska. Så skönt. När jag sa att det började brinna lite i knutarna (vilket inte är HELT sant för jag överlever ett tag till och har redan betalat nästa månads hyra) så sa han ”Jag förstår dig till 100%. Jag har varit där själv och det är inte roligt” och sådant är lite skönt. Man behandlas liksom inte som andra klassens medborgare, vilket jag har känt både på Frölundas AF och Alfakassan. 

 

De är asbra! Gå med i Unionen om du är tjänsteman och / eller akademiker (Akademikerna är nog också bra) och se till att gå med i Unionens A-kassa när du ändå går med i facket för även om jag inte fått någon utbetalning ännu så är jag otroligt imponerad av servicen. 

 

Dessutom erbjuder facket en inkomstförsäkring som garanterar dig upp till 80% av din tidigare lön som komplettering till a-kassan om du har varit medlem i 12 månader. 

 

Det kan 365:- i månaden vara värt. 

 

Heja Unionen! Jag älskar fackföreningar. 

Haha. 

 

Jag gjorde precis en grej som jag stör mig som f-n på när andra gör. 

 

Eller två. 

 

Först skulle jag väga ett brev och köpa frimärken till det. Var distraherad och läste inte på kortläsaren och gjorde helt fel (de har just bytt maskiner och jag har ganska nyss bytt kort så det går inte på rutin längre). Vilket är jättestörigt för kassörskan. Trust me I know. 

 

Så gick jag och postade brevet för att ha det ur världen (ALLA lönespecifikationer från Volvo måste de ha på Unionen för att ens kunna fundera på att betala ut ett öre i a-kassa) och sedan gick jag och handlade i samma butik. Lite förnödenheter bara, jag har snöat in på rostat bröd och har ingen inspiration att laga mat till bara mig själv, så jag köpte lite bröd och pålägg och sånt, en liten bytta citron/lakritsglass, inte så mycket mer. 

 

Och så när jag skulle betala hade jag glömt att ta en påse. Och packade således ner min handling i de gratis fryspåsarna som sitter i slutet av bandet för det var kö. 

 

Inte för att det gör något så, men jag vet mycket väl att kassörskan sitter och tänker ”Snåla kärring som inte vill betala en spänn för en plastkasse och istället knör ner handlingen i fryspåsar och bär brödet i handen”. Eller också inte. Alltså,k egentligen tänker väl inte jag så när jag sitter i kassan om det inte är någon som packar hela veckohandlingen i typ sjutton påsar, men jag känner mig så dum när jag gör så om det inte bara är typ en grej och då en djupfryst sådan. 

 

Töntigt va? 

 

För övrigt kom jag hem till en bananflugeinvasion. Jag hade ett par tre stycken förut, men glömde ett halvt glas iskaffe när jag åkte hemifrån i torsdags och nu har hela Göteborgs bananflugebestånd bosatt sig här. Jag tror att jag har en öl i kylen från senaste pappamiddagen, har hört att man ska kunna dränka dem i den gyllene vätskan… men det får bli ett senare projekt. Jag orkar inte med fler massmord nu, igår mördade jag nämligen hela norra Hisingens bestånd av svartmyror. Fast jag var snäll och släppte ut korsspindlarna som bondat med dem på diskbänken hos mamma och pappa… 

 

Nä, nu får jag väl hänga lite med Platsbanken antar jag. Eller nåt. Helst av allt skulle jag vilja duscha svalt – åskan hänger i luften – och gå och lägga mig med mina böcker, men så roligt ska vi kanske inte ha.. 

Pappa skulle åka iväg på lunchen och handla vin till deras avdelningsresa imorgon + fredag (till ULLARED, så sjukt kul!) så han erbjöd sig att skjutsa hem mig nu på dagen istället för tidigt imorse. 

 

Skönt för alla parter tror jag 🙂 Jag vaknade tidigt men somnade om som en stock och drömde helt sjuka grejer. Som involverade Ullared, för övrigt. Haha. Man fick plocka vad man ville och så tog de betalt per kasse istället för per vara. Igår natt var jag ute med Missing People på skallgång, men det var ett riktigt event för alla hade stora picknickkorgar med sig, och så hamnade jag i problem då en i skallgångskedjan hade spridit ett rykte om att jag hade sagt till folk att jag ogillade en person för att hen gillade samma band som jag. 

 

Jorå. 

 

Igår kväll började jag läsa När man skjuter arbetare… av Kerstin Thorvall. Oj vad bra och gripande den är. Fast jag tror att jag har köpt den en gång förut och att den andra ligger i Hunnebo och väntar. Men det gör ju ingenting. Jag blir så glad när jag får läslusten tillbaka, jag vet ju hur mycket jag älskar det, men ibland bara glider den ifrån mig. Men nu är jag på banan igen, och har packat ner ett tiotal pocketböcker som ska med mig nu. 

 

När jag kommer hem får jag dessutom läsa de sista sidorna i Enklare än såhär av Kajsa Ingemarsson, jag tog inte med den i torsdags då jag bara hade max tio sidor kvar så den väntar mig. 

 

Sedan blir det väl till att städa lite och gå och handla och… tja. Vi får se. 

 

Nu får jag dricka upp kaffet och snöra på mig knäppkängorna minsann. Vi hörs sen! 

Alltså, jag testade läppglanset jag fick från Jelly Pong Pong i förra månadens Glossybox. Jag kan inte bestämma mig för om det är rätt snyggt eller asfult à la Paow & Dessie 2008. 

 

Därför var jag naturligtvis tvungen att posera som dem för att kolla av det. 

 

Är det fruktansvärt eller rätt coolt till rätt kläder?