Kategori: Hört och sett

Godmorgon semesterdag #4!

 
Det var allt längesen vi tog en selfie. Jag förstår att ni har längtat. 
 
Det är underbart att vara ledig men jag vaknar tidigt i alla fall. Vilket väl i sak är ganska skönt, men igår eftermiddag höll jag på att somna sittande rakt upp och ner i soffan. Jaja. Kanske får jag några extra timmar till helgen! 
 
Nu blir det promenad i det vackra morgonvädret med Blankens Swanberg i lurarna (ligger sjukt mycket efter, igår pratade de om jul och nyår…!), sedan kanske fika / lunch med Maria. Hem och packa lite och sedan rymmer jag till Hunnebo över helgen. Ska bli gott! 

2015: 75 – Mitt liv som gift av Anna Mannheimer

Ja. Vad ska man säga? Det finns naturligtvis inget annat än positiva saker att säga om Anna Mannheimers Mitt liv som gift. Särskilt som den av förklarliga skäl även inkluderar en hel del roliga saker om Peter Apelgren. Förlåt. Ulf-Peter.

Detta är då vad jag skulle vilja kalla en heltäckande bok. Här finns skratt, gråt, rörelse, glädje, sorg och dråplighet. Varken mer eller mindre. Ett par gånger var jag glad att det inte fanns någon i rummet bredvid när jag läste som bäst tidigt på morgonen och kom i ett ofantligt gapskratt.

Nu hampade det sig dessutom så att jag läste denna boken bara några dagar innan Mannheimer och Apelgren gjorde sitt Sommar i P1-program, så jag får baka in lite kommentarer runt det här också – för det var också oerhört bra. Även här finns den otroliga blandningen av precis varenda känsla och stämning på en och samma gång – jag höll till exempel på att kvävas när det pratades om familjemedlemmen Tord, men satte skrattet i halsen när Peter talar om sin rädsla för att bli psykiskt sjuk som en nära släkting.

Och i boken är det väldigt roligt att Ulf-Peter bara är rädd för brännmaneter och att Anna kissade på sig lite på panikbröllopet, men väldigt mycket tvärtom när Anna berättar om sin mamma och bror.

Så – ja. En salig röra, med betoning på salig, av precis allt som finns. Underbart, rakt igenom. Jag kommer att köpa boken när den kommer i pocket för sådana här korta, goda krönikesamlingar är guld värda ibland.

Tuesday morning

Knappt 15 grader ute. Fy farao vad skönt. Ja, man får säga så. Det lär bli varmare, klockan är bara barnet. 
 
Jag har förresten en massa boktexter färdiga som av någon anledning inte har publicerats på utsatt tid. Vågar inte trixa i inställningarna för då vet man aldrig vad som händer. Med lite tur kommer de upp under dagen, särskilt som jag är på språng i minst 13 timmar idag och inte kommer att ha särskilt mycket tid över någonstans, egentligen. 
 
Tio år sedan Londonbombningarna idag. Helt ofattbart. 
 
Nä – nu frukost. Vaniljyoghurt med paraguayos, någon?