Undrar bara hur lång tid det tar innan någon försöker äta en… 
Undrar bara hur lång tid det tar innan någon försöker äta en… 
Uskalla yrittää! är finska och betyder Våga försöka!
Ramen saknar som synes tre hörnbeslag, pappa ska såga till några på jobbet (som sagt – det som inte finns på Volvo Design är inte värt att ens tänka på) – så än så länge får den hänga på anslagstavlan och agera inspiration.
Våga försöka!
Jag och närmsta familjen har inte hunnit med någon adventsfika i år, men idag så! De kom fullastade med kassar som vanligt – alltifrån juldukar till makrill i tomatsås – jag har inte orkat packa upp allt ännu. Fick även en amaryllis som jag önskat mig i grattispresent för jobbet, och en blå hyacint – så nu har jag hela spektrat 🙂 Den fick bo i en av mina Cath Kidston-muggar, det blev en alldeles strålande kruka. Att jag inte tänkt på det förut.
Kaffe, lussekatter och pepparkakor levererades också (jag råkade säga att jag hade slut på kaffe…) – och så hade de mage att TACKA för kaffet. Allt jag bidrog med var socker, sacketter och vatten! 🙂 Men, parents will be parents. Fick även chans att använda farmors gamla gräddkanna, den åker liksom bara fram när jag har fikabesök. Matchade med en av mina hjärtformade småskålar till pappas socker.
Saa’ the Ca’ har fått ett hem i hallen:
Fick även ett gäng Rikskuponger med ordern att köpa mig en pizza till middag ikväll. Om jag inte blir översugen på viltköttbullarna så kanske jag gör det. Det var väldigt längesedan jag åt pizza och det kan ju faktiskt vara väldigt gott ibland… får läsa menyn en liten stund och se. Om inte annat är deras räksallad försvinnande god.
Och jag fick låna en av deras SodaStream-flaskor. Prisa gud. Jag har saknat det sedan min gick sönder utav bara sjutton, men jag kan liksom inte bringa mig till att köpa Ramlösa för 20:- flaskan, det går inte när man blivit bortskämd med att bubbla vatten själv. Och nu kan jag det! Hurra!
Jag tänkte att det skulle vara roligt att ställa upp mitt gamla notställ som en inredningsdetalj. Det har inte varit uppställt på många herrans år, så det var inte riktigt som det skulle – men jag fick till det någorlunda i alla fall. Pappa hittade som sagt partituret för ett par kronor på loppis och jag tycker att det ser rätt trevligt ut – om man bortser från den fruktansvärda sladdhärvan på golvet. Jag ska göra något åt det, och det blir betydligt bättre när jag inte behöver ha en extra fördelardosa grenkontakt till adventsstjärna och kommande julgran.

Jag plockade faktiskt fram tvärflöjten häromdagen men det var lite sent på kvällen för att verkligen våga blåsa ordentligt i den, så jag får ta det en annan dag. Kan dock rapportera att jag INTE kommer att spela efter dessa noterna… åtminstone inte första gången…

Nejdå. Så illa är det inte.
Men för kanske 17 år sedan hittade jag en liten sångbok i fickformat på en loppis eller second hand-affär, jag minns faktiskt inte vart jag köpte den. Tyckte att den var praktisk, det är både noter och text till en massa praktiska sånger, allt i från Du gamla, du fria och Kungssången till Flickorna i Småland och Eskimåvisan.
Pappa skrattade så han höll på att välta när jag kom hem med den.

Hur skulle jag kunna veta att Ungsvenska är dagens MUF? Va? Haha. Nu tycker jag också att det är väldigt roligt. Den är tryckt 1944 (vilket är extra roligt, jag älskar gamla böcker), luktar fortfarande sådär… bok… och de härliga fläckarna på framsidan. Tänk, där har någon stackars liten moderatunge suttit runt lägerelden 1944 och druckit surrogatkakao och sjungit Jungman Jansson och Plocka vill jag skogsviol och Fritiof Anderssons Paradmarsch. Tänk att man kan känna sådan värme för en moderat.
😉
Hanna har precis gått efter några timmars ost-och-vin-och-oliver-och-kexande. Och mycket prat och skratt också förstås! Tiden går alltid så förbaskat fort, vi ska båda upp imorgon så bröt upp vid tiotiden, vilket betyder att hon var här i tre timmar – det kändes som en halvtimma!
Hon var snäll och lånade mig en nål så jag kunde sy ihop min mössa också! Egentligen ska man ha en stoppnål och det hade ingen av oss en, men hon hade en broderinål med tillräckligt stort öga att jag kunde trä garnet igenom! Hurra!
Den är inte übertjusig, det vet jag, men det är den första jag har stickat på åtminstone sex år och jag är ändå ganska nöjd. Och sugen på att sticka fler, de går så fort och nu vet jag vilka stickor jag kan använda utan att det blir för glest eller smått.
Någon som vill ha en? Jag kan erbjuda svart med glitter (dock inte tillräckligt med garn till båda mössa och halsduk), regnbågspasteller, lila, vit med glitter, gråspräcklig och blåvitspräcklig.

Kanske skulle sticka en till konsultchefen Linus till imorgon, det borde väl imponera?
Har tvättat sex maskiner, hängt upp och vikt undan allt. Har dock inte lagt i sängkläderna ännu, det gör jag gärna så sent som möjligt. Blir goast då, så de får hänga till sig lite på sänggaveln så länge.
Vattnat blommorna. Större projekt vad gäller cyklamen. Mamma sa förresten att hon kanske har en orkidé över till mig, det skulle jag bli jätteglad för – hennes är så otroligt vackra. Cyklamenkrukorna som står i fönster som alltid är liiiite öppna frodas som bara den och är superfina – den som står på köksbordet har inte en blomma kvar. Med andra ord tror jag att både min utplaceringsteknik och vattningsteknik är rätt okej. Den på köksbordet växer dock uppåt med gröna fina blad, så jag kanske kan få knoppar på den igen med lite tur.
Dammsugit minutiöst och moppat golven i köket, badrummet och hallen. Rummet behövs sällan moppas – det gör jag då och då med grönsåpa eller ifall jag ser att det är något dropp någonstans (det händer ju mer än ofta att jag bär in kaffekoppen eller så hit och det är ju inte omöjligt att det skvimpar lite), men det blir ju inte kladdigt på samma sätt som det kan bli i ett kök eller badrum där man kanske spiller mat eller dryck, tappar något som kladdar eller om det till exempel droppar från en flaska i badrummet.
Sotluckan i mitt badrum är lös och öppnar sig lite på pin kiv sådär så det blir ofantligt dammigt därinne på bara några timmar (vilket syns på pappershållaren mer än någon annanstans). Skulle vilja ha en minidammsugare eftersom det är ett så litet utrymme att det känns totalt onödigt att släpa fram den bångstyriga stordammsugaren bara för någon minut som det tar att få det fläckfritt.
Jag har dock ett toppentips.
Om man gillar att ha torra kläder och strumpor på sig kan man med fördel ta av sig dem innan man börjar skura väggarna i duschen och skölja med duschmunstycket. Bara en tanke sådär på eftermiddagskvisten. Det blir nämligen sjusärdeles blött lite överallt. Vilket, i och för sig, underlättar moppandet.
Älskar när det luktar rengöringsmedel i hela lägenheten! Förut när jag kom in från tvättstugan luktade det precis som det brukade göra i mormors kök förresten. En svag rökdoft och kaffe. Déja-vu extraordinaire, jag har ett väldigt starkt luktminne. Tur det när medicinen fuckar upp mitt närminne som den gör… värst när jag är trött, då kan jag stirra blankt på skärmen i flera sekunder innan jag kommer ihåg vad det var jag skulle göra / skriva / googla. Jaja. Förhoppningsvis slipper jag den snart i och med normalt EEG, MR och anfallsfrihet *peppar peppar*.
Okej, vilket spännande inlägg, städning, blomvattning och hjärnmedicin. Jag… ber om ursäkt och lovar att bli mer intressant.


Efter typ ett och halvt års negligerande satte jag mig och stickade i flera timmar i eftermiddags – det ösregnade ute, jag hade inget jag ”borde” göra hemma (okej, jag har lite kartonger att peta i men jag hade ingen lust att sitta på golvet och gå igenom dem med mitt knä som fortfarande är lite ömt) så jag satte på lite allt möjligt på datorn och körde hårt. Och jag är nöjd! Den blev låååång som sagt, men de tycker jag är rätt snyggt. Fransarna kanske borde vara tätare, vad tycker ni? Jag slutade där jag gjorde för det blev så mörkt och jag har ingen stark lampa där jag satt och pysslade så jag såg inte vad jag gjorde när jag petade igenom garnet, som är lite jobbigt i sig då det är tretrådigt plus glittertråden.
Har börjat på mössan också men minns inte vad jag brukade använda för stickor förr i tiden – mistänker att dessa är för tjocka egentligen. Men jag har ju världens största huvud så det kanske inte gör så mycket. Ho hum.
Southampton (topp i ligan) spelade för övrigt mot Doncaster (som ligger 24, sist i ligan) idag. Jag sa till D igår att vi säkert får passa oss och jajamensan, förlorade med 1-0. Jaja, West Ham förlorade också så jag behåller övertaget på honom i alla fall 😉
Nu har jag tänt ljus i hela lägenheten, vinden viner och regnet piskar men jag är väldigt tillfreds efter en god middag och en någorlunda produktiv och rolig dag. Jag hade glömt hur terapeutiskt det är att sticka och jag har faktiskt känt mig riktigt lugn hela dagen, särskilt i jämförelse med tidigare i veckan.
Imorgon måste jag komma ihåg att handla salt, smör och vitpeppar innan jag blir galen (jag har glömt att köpa salt i typ två veckor nu!) och sedan är det bästa Camillas julkonsert med kören på kvällen, det ser jag fram emot hur mycket som helst!
Det är så grått och regnigt här idag att jag tände adventsstaken och stjärnan redan en stund efter 12. Vilket i och för sig betydde att hurra hurra, jag fick ett någorlunda okej kort på stjärnan när den lyser!

Ingen strålande (ursäkta) bild, men bättre än de andra jag har försökt mig på. I mörkret blir det suddigt och har jag blixten på blir ju allting så ljust att man inte ens såg att den var tänd. Men nu så!
…var standardordern för fyra kontorsflickor på Hogshead varenda lunch när jag var servitris där under den ödesdigra sommaren 2004 när jag gick ner säkert 30 kg för jag sprang hela dagarna i extrem hetta och hann aldrig äta mer än en halv baguette med brie och tomat från Prêt-a-Manger på hela dagarna, om det inte var risottotävling när jag kom hem vid halv ett varje natt 😉
Hur som helst. I digress.
Jag hade totalt glömt att mamma gav mig dessa, och hittade dem längst ner i en påse med julsaker. Hur tänkte du där? Men strunt samma.


Visst är de söta? Jag köper aldrig bakpotatis benämnd som ”bakpotatis” för de är ju så förbaskat dyra, men nu börjar ju de stora ”vanliga” mjöliga potatisarna dyka upp på allvar så kanske det är dags att ha bakpotatisafton snart!
Just nu, på tal om potatis, är jag helt insnöad på stekt potatis. Jag hade ett par kalla kokta igår som jag stekte upp, och senare på natten kokade jag ett litet gäng till för att steka. Just nu kokar jag nästan ett kilo i tärningar för att delvis steka upp till en chorizo eller två till middag, och delvis för att stoppa i kylen så jag kan äta stekt potatis i några dagar till. Med salt, vitpeppar, paprikapulver och cayennepeppar samt smör att steka i är det helt ljuvligt gott. Nattamaten räckte förresten till lunch idag med 🙂
Och så billigt det är sen. 7:90:-/kg kostar den fasta potatisen på mitt lilla ICA Nära, och det är ju hur mycket mat som helst.