Vårdbiträdes-PRAO

Mamma har fått ryggskott, eller något. Jag biträder med assistans. Och skratt. Som tur är skrattar hon sig själv igenom ontet, men herregud vad vi skrattade när det tog en halvtimme att få upp henne ur sängen i eftermiddags. 
 
Det är tur att man kan skratta. Dessutom har vi nu tydliga bevis på att man kan ha roligt utan sprit. Jag har ont i magen av skratt. 
 
Och ja, jag har självklart sett till att hon får träffa en doktor imorgon bitti.
 
 

Luis vs. Schmidt

Okej, jag såg Million dollar listing förut och herregud, för det första blev jag desperat jättekär i Luis D. Ortiz – och sedan upptäckte jag att han ser ju ut exakt som Schmidt i New girl! De är jättelika tycker jag. 
 
 
 
Okej, inte den bästa bilden på Schmidt men ändå. Uppenbarligen är jag lite kär i honom också. 
 
Obs, förresten – den svenske killen som är med, Fredrik Eklund, var porrskådespelare innan han blev mäklare. True story, han spelade in elva gayporrfilmer. Inte för att det har någon betydelse för mig personligen, men jag är ju rätt säker på att det inte är något han berättar för alla sina klienter. 

LdB Fun + Fabulous

Tips! Dessa två fick jag i Alla Hjärtans-present av mina dyra föräldrar – de luktar helt otroligt gott! Smultron och kokossmör ska det vara och det kan jag nog gå med på. Prova! Finns på typ ÖoB för en billig peng. 
 
 
Imorgon trodde jag att jag skulle gå på jobbmässa. Det ska jag tydligen inte göra, för det var tisdag / onsdag! D’oh. 

Bakpotatis med hemsnickrad röra

Jag har en tendens att glömma hur gott det är med bakad potatis! Men – i Elizabeth George-boken planerar någon en middag som innefattar bakad potatis, och när jag nu hittade ett par någorlunda stora så körde jag på detta till lunch. Dessa är kanske något större än en ”vanlig” potatis, så jag skulle säga att de två ihop motsvarar en liten ”riktig” bakpotatis. 
 
Svepte in i folie och gned med lite salt, efter att ha tvättat dem noga och stuckit hål lite här och var med en gaffel. Ugnen på 225 grader. Lägg direkt på gallret. Räkna med minst en timme. Man måste absolut inte ha folie, men jag brukar ha det för säkerhets skull. 
 
 
Nu är det ju hemskt gott med bara smör och salt till bakad potatis, men jag blev sugen på någon sorts röra, så jag tog vad som fanns och lite till. Turkisk yoghurt av den magra varianten, Dijonsenap, lite honung, lite hackad rödlök och en dutt currypulver. 
 
 
Det är inte det vackraste jag har gjort, och jag hade gärna haft en sallad till istället för bara lite ättiksgurka, men vad fasen. Det var GOTT! 
 

Rehabilitering och te

 
Okej. Jag har konvalescerat mig nu. Fast det var INTE skönt att gå i stövlar när man måste försöka gå på ena sidan av foten med tårna rakt upp. Men det är ju betydligt enklare utan skor. Så himla dumt! Jag sa precis att det är ju en farlig tur att jag inte typ behöver ringa återbud till någonting imorgon – ”Ja, hej, vi får nog bestämma en ny tid för jag har dragit foten i en gammal videoapparat”. Hoho. 
 
Tillbaks i Göteborg och har gjort något jag inte har gjort på hur länge som helst – en kopp riktigt gammalt hederligt English Breakfast, med dubbelt sötningsmedel och mjölk… 
 
 
Kopparna inhandlades 1971 för pengar mamma och pappa fick av pappas farföräldrar när de förlovade sig. Mamma och pappa förlovade sig alltså, inte pappas farföräldrar. De är hemskt söta tycker jag. Dessutom väldigt trevliga att dricka ur, med den rundade kanten! 

Tips från coachen – undvik!

Ni vet hur ont det gör att dra tån i en tröskel eller bordsbenet eller sådär?
 
Jag kan säga att det gör TIO GÅNGER ONDARE att dra alla tårna i baksidan på en gammal videospelare som av någon outgrundlig anledning stod på golvet i matsalen. 
 
Jag röt ganska många ganska fula ord och började storgråta. Haha. Jag minns inte sist jag grät av smärta faktiskt. Hög smärttröskel som f-n, så börjar jag grina så gör det ONT. 
 
 
Tröstar mig genom att sitta och slicka på en tesked med dijonsenap och ha håret uppsatt med en blyertspenna. Har alltid gillar det.  
 
Så tipset från coachen – gå inte in i baksidan på gamla videospelare. Det var typ en timme sedan och det bultar fortfarande i dem. Dessutom ser de ut som dvärgprinskorvar. ((Jag har väldigt små tår.)) 

Februarigryta

Okej. Detta blev verkligen vansinnigt gott. Likaså tyckte testpanelen. Så… 
 
Jag putsade och skar upp en fläskytterfilé i grytbitar. Går lika bra i skivor om man föredrar det. Brynde i smör i en traktörpanna, och under tiden skar två små lökar i klyftor, två vitlöksklyftor i bitar samt en ganska stor röd chilifrukt i rätt stora bitar. I med hela baletten i köttpannan när bitarna är brynta. 
 
 
Ni ser – ingen finess på skärandet överhuvudtaget, det går snabbt som sjutton. På med en tetra passata eller krossade tomater, lika mycket vatten, en skvätt fond (eller buljongtärning), lite soya, lite honung, någon tesked Dijonsenap kanske och peppar. Salt behövs knappt. Rör om och puttra på svag värme så länge det bara går. Mitt stod i närmare tre timmar, men såsen var god med en gång och köttet supermört efter kanske en halvtimme, så det måste inte bli långkok av det. 
 
Sedan hade jag i en burk skurna haricots verts och en hackad spetspaprika, samt en skvätt grädde. Smakade av med lite mer dijonsenap samt vitpeppar – men det gör man förstås som man har lust. Hade jag bara lagat åt mig själv hade jag haft i färska champinjoner i slutet, men nu uppskattas inte tillagad svamp av mitt middagssällskap, så den åts färsk vid sidan om med ett par riktigt fina mogna tomater. 
 
Kokt mjölig potatis till, vilket jag inte hade valt om det var åt bara mig – då hade det förmodligen blivit tagliatelle eller ris. Men det var gott ändå! Some Zin och massor av bubbelvatten i glasen.