Brunch och dubbla dagstidningar

 
Hade glömt bort min lilla Nigellavisp, men den är oslagbar när man ska vispa små kvantiteter. Mitt bästa tips, om man ska göra bacon och äggröra, är ett laga äggen direkt i pannan efter baconet – man får slå av lite av flottet bara. Det tar seriöst 30 sekunder innan den är klar när pannan är het. 
 
 
Lite överbliven texmexost från igår, lagom mogen tomat med salt på och bacon som blev lite mer stekt än jag hade tänkt men samtidigt är det gott när det blir riktigt krispigt. 
 
 

Hittade en GP igen. Dubbla tidningar, vilken lyx! Nu är det meningen att jag ska sätta mig med Kim Thuy egentligen, men jag hinner nog med båda. Eller. Ja. Alla tre 😉 

Ljuvliga lördag!

 
Solig morgon, massor av kaffe och Melodikrysset. Strax tvättstugan och sedan feelgoodmingel hos Kulturkollo följt av middag med #boblmaf. Alltså, det kan ju inte bli annat än fantastiskt! 
 
Ryggen har skärpt till sig – det går fortfarande lite långsamt med det mesta, men det funkar åtminstone. Kanske lyckas jag till och med utföra rörelserna som krävs för att dammsuga! 
 
Ses vi ikväll, kanske? 

DN levererad – och levererar!

Jojomensan – DN-prenumerationen kom igång som planerat! Imorse klockan fem i sex stack jag ut huvudet och där låg den och väntade, bland annat med denna intressanta artikel om varför man blir hög av böcker – och detta! 
 
 
Stort, härligt litteraturkryss! Vi kan väl säga att det var lite extra svårt att resa sig från köksbordet och kaffekoppen imorse och det var inte bara på grund av ryggen… 😉 
 
Och tänk, Allers kommer att ligga och vänta på mig i eftermiddag också. Igår kväll var jag lite grinig för att jag inte hade ett enda korsord att lösa, idag blir jag överväldigad! 
 
Ha en underbar fredag, det ska jag jobba på att ha! 

Välkommen, Daniel!

 
Jag har varit dödligt avundsjuk på denna väskan sedan mamma köpte den någon gång på 90-talet. Så jäkla snygg! Nu har jag äntligen fått ärva den. Helt perfekt som datorväska. Och som sagt. Så jäkla s n y g g! 
 
(Märket heter Daniel Ray, om någon undrar över rubriken. Antagligen släkt med Daniel Adams-Ray och hans faster Kersti.) 

Yoghurt, yoghurt, yoghurt

Sedan yoghurtbägaren kom in i mitt liv har jag provat lite olika varianter – vanlig turkisk förstås, och Arlas vaniljyoghurt som fanns i dagens bägare har jag ätit många gånger förut, men dessa tre är nya för mig och alla är verkligen helt underbart goda! 
 
    

     

 

 
Observera att jag egentligen inte gillar lightprodukter (jo, jag älskar aspartam och Cola Zero), men citronyoghurten är så god att jag bryter övertygelsen. 
 
Päron och vanilj är ljuvlig, mangon är fräsch och med lagom mycket sötma och citronen – ja, jag är förtjust i citrus och den uppfyller verkligen mina önskningar. 
 
Det finns en grekisk variant med passionsfrukt som jag är väldigt sugen på att testa också, men den är dyr! Men jag kan nog inte hålla mig så länge. 
 
Jag märker att det funkar bra att äta min bägare vid halv nio-nio på jobbet – jag håller mig bra till lunch. Direkt på morgonen har jag ändå ingen aptit, det räcker gott med kaffe och eventuellt lite osötad juice. Just nu är det Icas 50% frukt och nötter som finns i locket. Den innehåller betydligt mer socker än vad man kunde önska, men det är ju inte värre än typ smörgåsar eller corn flakes. 

Marmelad!

 
Marmeladen blev en succé! Verkligen riktigt god. Och enkelt. 
 
Skala och riv ett halvt kilo morötter grovt. (De kostar 5:- kilot på Ica just nu!) Lägg i en kastrull. Riv skalet av en apelsin och en citron och pressa ur saften – undvik kärnorna, eller lägg dem i en sådan där liten påse. Rör ner detta i morötterna tillsammans med en halv liter vatten. Koka i fem minuter. Rör ner ett halvt kilo syltsocker och koka upp, låt puttra i en timme eller så. Rör om då och då – ser det färdigt ut är det nog färdigt, och använder du kärnorna från citrusen går det snabbare då de innehåller massor av pektin. Rör ner en bit riven ingefära om du gillar sådant. 
 
Låt svalna lite grann och häll upp på rena, gärna varma, burkar! Förvara i kylskåp. 
 
Gott på t.ex scones eller rostat bröd, men ska även funka fint till dessertost. Ska prova lite imorgon, jag har en bit kladdig camembert. 
 
Förresten, när jag ändå är inne och tipsar om mat och grejer, så upptäckte jag precis att Mat.se har några helt otroliga erbjudanden just nu, bland annat ett halvt kilo blandfärs för tio kronor – I kid you not. Andra superfynd är ett halvt kilo tomater för en tia, fem kiwis för en tia, tre lättdrycker för en tia… två falukorvar för en femtiolapp, två paket frysta örter för en tia. Ja, ni fattar. Jag handlade för säkert två veckor samt en del basvaror som var slut – salt, smör, socker och sådant och på 25 varor sparade jag 150:- på kampanjpriser och rabatter. Så ska ni prova så är det nu ni ska göra det! 

Banankaka!

Ja ,det är inte ofta jag delar med mig av något jag bakar här – främst eftersom jag nästan aldrig bakar… 
 
Men nu hade jag fyra trötta bananer och jag tycker bara om bananer som fortfarande har lite stuns, men gillar inte att slänga mat och tja, varför inte? 
 
De flesta recept krävde bikarbonat, men jag hade inget och hade heller ingen lust att gå och handla bara det, särskilt som jag har tvättstugan. Men så hittade jag ett recept och det verkar ju faktiskt ha gått vägen! 
 
 
Såhär går det till: 
 
Smält 50 g smör och låt svalna lite. Vispa 2 ägg och 2 dl strösocker poröst. Blanda i en annan bunke samman 3 dl vetemjöl, 2 tsk bakpulver, 2 tsk vaniljsocker och 1 tsk kanel. Blanda ner mjölblandningen i ägg-och-sockerbunken. Mosa 2-3 bananer, blanda ner dessa i den stora bunken med det smälta smöret och ½ dl mjölk. Rör om ordentligt, häll i en smord form (egentligen hade en limpform varit mer praktiskt, men vad som helst går bra) – vill man kan man bröa formen med t.ex havregryn eller vanligt ströbröd. 
 
In i ugnen på 175 grader i 45 minuter. Jag pudrade det hela med kanel eftersom jag är väldigt förtjust i just kanel. Klart! 
 
Hela lägenheten doftar gudomligt! Jag är inte dödsförtjust i banankaka heller, ska sägas, men jag hoppas att mina kollegor är det 🙂 

Gnocchi med het, krämig tomatsås à la Paolo Roberto

 
Testade något nytt och mycket smidigt och effektfullt med tomatsåsen ikväll – Paolo Roberto rekommenderar att man helt enkelt bara skalar och delar löken och vitlöken (de klyftorna delar man inte ens) och fräser direkt i oljan istället för att hacka, riva och pressa. Så när såsen är klar fiskar man bara upp resterna. 
 
Väldigt käckt – och det blev väldigt bra. Såsen blir ju alldeles slät och fin, dessutom. Jag gjorde ovan portion samt två matlådor med köttbullar och fusilli tricolore, och det blev ändå över så jag spädde med vatten och kycklingfond och gjorde en portion soppa till lunch imorgon. Mycket nöjd. 
 
Övriga ingredienser i såsen? Inte så mycket faktiskt. Två tetror passerade tomater (tar man krossade blir det ju grövre), kycklingfond (hade såklart gått minst lika bra med grönsaksdito men det hade jag ingen), sambal oelek, salt och peppar, crema di balsamico, lite socker och matlagningsgrädde – crème fraîche hade också funkat. Puttra så länge du hinner, liksom. Och glöm för allt i världen inte strösockret! 

Matlagningskuren

Jag var på fruktansvärt dåligt humör efter att ha städat lägenheten och vikit undan en massa kläder i nya byrån med den jefvla solen i ögonen hela tiden (ja, lyncha mig gärna men jag är s k i t t r ö t t på stark sol och värme nu), dammsugaren bråkade och lade sig på rygg hela tiden, jag råkade komma åt pepparkvarnen på diskbänken med fingertoppen så att den välte och saker ramlade ur diskstället, höll på att välta mopphinken, fick ont i ryggen, tom förpackning ramlade ur soppåsen fast den inte var full – ni fattar, jag var skitirriterad och visste inte vad jag skulle hitta på för att lösa problemet. 
 
Sedan insåg jag. Laga mat. Det funkar alltid. Finns inget bättre för att försätta mig på gott humör. Jag köpte gnocchi förut men visste inte vad jag skulle göra till, googlade och insåg att gräddig tomatsås är poppis. Så jag gick för att handla lök och hittade billig köttfärs på kuppen, så nu är tomatsåsen igång – jag gör något som Paolo Roberto tipsat om, mer om det senare – och så har jag stekt 800 g köttbullar med citron och grön chili, lyssnande på En varg söker sin pod
 
 
De ska alltså bli matlådor, och / eller middagar i veckan. Man kan ju göra några olika saker med köttbullar med lite kreativitet och matglädje. 
 

Och tänk – nu är allt bra igen! Solen har försvunnit bakom Hannas gamla hus, tomatsåsen puttrar, Podcaster har gått över till Alex och Sigge och livet är återigen underbart. 

 
Så lite krävs det alltså. 800 gram köttfärs att gegga i med händerna, hög volym på bra podd och angenäma dofter omkring mig. Det är inte så dumt!