Det slutna rummet av Maj Sjöwall och Per Wahlöö

 

 
Det blev inte så mycket till #sträckbeck, eftersom det är flera månader mellan varje bok för mig, men nu har jag i alla fall kommit till bok nummer åtta i sviten Roman om ett brott, vilket väl borde indikera att jag åtminstone kommer att ta mig igenom serien…! 
 
Martin Beck skall återgå i tjänst efter sin skottskada i Den vedervärdige mannen från Säffle. Kollberg, käre gamle Kollberg, har vikarierat som chef för Riksmordskommissionen men nu ska Beck börja jobba igen, trots att han drömmer mardrömmar varenda natt om att bli skjuten i bröstet. Det första fallet som hamnar på hans skrivbord – ett klassiskt slutet rum, där en förtidspensionär hittas skjuten just i bröstet i ett rum med tejpade fönster som är låst från insidan, med flera lås. Men var finns vapnet? 
Parallellt med detta utreds ett bankrån som gått snett – en ung kvinna i desperat behov av pengar försöker råna en bank i Stockholm, och i samband med detta försöker någon leka hjälte vilket resulterar i att denne blir skjuten. 
 
Det är lite lagom stökigt, mycket samhällskritiskt och på sina platser fortfarande rykande aktuellt, såhär drygt fyrtio år senare.Trevligt att återse Skacke – och att få träffa Rhea Nielsen, som jag misstänker kommer att spela en större roll i de kvarvarande två delarna! 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

2015: 185 – Lärjungen av Michael Hjorth och Hans Rosenfeldt

Jag tyckte att Det fördolda av herrar Hjorth och Rosenfeldt var fantastisk, och hade lätt kunnat plöja mig igenom allt som fanns tillgängligt om Sebastian Bergman och gänget, men jag höll mig lite grann. Det är ju så tråkigt att upptäcka en ny serie, läsa allt och sedan behöva vänta hur länge som helst på nästa del… så jag pace:ar mig lite grann. Oftast lyckas jag, ibland inte. 
 
Och jag blev ju inte direkt besviken på del 2. Herregud, så skickligt skrivet det är. Om jag inte ville gifta mig lite med Hans Rosenfeldt redan innan, så vill jag det garanterat nu. 
 
Man borde ju inte tycka om Sebastian Bergman, kriminalpsykolog med ett galopperande sexmissbruk. Men av någon anledning gör man det i alla fall. Kan inte förklara. I förra boken fick han reda på att han har en vuxen dotter, och nu försöker han få ordning på sitt liv. Det går sådär, kan man väl säga. Han raggar till och med partners på ABF-föreläsningar. Han vill inget hellre än att berätta för kvinnan som är hans dotter – som dessutom finns i hans direkta närhet större delen av tiden – men han kan inte, av rädsla för att förstöra hennes liv. Hon har redan en pappa, Valdemar, som hon står mycket nära. 
 
Kollegorna på Riksmord utreder en seire brutala kvinnomord, Tankarna går osökt till seriemördaren Edward Hinde, en dömd galning som Sebastian såg till att spärra in för ett antal år sedan. Mördarens modus operandi följer hans till punkt och pricka – alla kvinnorna mördas i sina sovrum, bundna med en speciell sorts strumpbyxor, och mördaren lämnar spår efter sig i skrubbar och garderober. Matsäck. Och en tom Klorinflaska. 
 
Sebastian inser snart att morden är riktade mot honom – alla kvinnorna är tidigare partners till honom. En av dem kan Edward Hinde omöjligt veta om – det var ju alldeles nyligen han hittade henne på ABF. Trots det måste det vara Hinde som ligger bakom – och som har någon som jobbar för honom på utsidan… 
 
Alltså, det var så spännande från början till slut att jag vet inte vad. Så skickligt upplöst och ihopknutet att man blir alldeles stum. Fantastiskt bra. 
 
((I och med detta inlägg inleder jag ett litet projekt med att kategorisera mera. Jag kommer att komma över 200 böcker i år, och det är svårt att få en bra överblick genom enbart Litteraturkategorin. Så jag provar! Kommer antagligen inte att orka gå igenom arkivet och kategorisera om, men det får bli bra ändå.))