Det finns mycket jag saknar i matväg härborta. Svensk pizza är en sak. Svensk pizzasallad en helt annan.
Jag har försökt och trixat och provat och haft mig utan särskilt bra resultat – jag älskar vitkål och jag älskar råkost i allmänhet – men nu hittade jag Kryddburkens Extra Goda Pizzasallad-receptet och gav mig på det ikväll.
Det fanns ingen vanlig vitkål på Co-Op, men något de kallade för sweetheart cabbage, vilket jag tror är vitkål som har växt på ett lite underligt sätt men annars relativt normal – däremot hade de Sauvignon Blanc vitvinsvinäger, there you go – jag drog ner på sockret i salladen lite grann men upptäckte att det blev alldeles för salt på den vägen, så minska antingen sockret och saltet eller låt det vara. Jag sockrade lite till helt enkelt och hade i lite till vatten så rättade det till sig. Och fy sjutton vad gott det blev!

Försökte ta en bra bild med BlackBerryn igen, mot köksfönstret, men det gick sådär…
Sedan var det ju dags att faktiskt äta middag också. Jag hade gärna satt i mig pizzasalladen som den var och struntat i resten, men det vore väl att slarva… så jag stekte en tonfiskkotlett (marinerad i citronsaft, chilipuré, en liiiiiten skvätt vinäger och lite salt och peppar) i riktigt smör, öppnade en burk färskpotatis (ja, det låter inte gott, men det är det), skivade den tunt och stekte upp i lite smör och italienska örter (så heter blandningen, innehåller typ oregano, mejram, basilika och sådant) och serverade med den underbara pizzasalladen som äntligen hade svalnat och lite skivad paprika. Detta var resultatet:

Tyvärr ännu en suddig bild. Men fy sjutton vad gott det var. Med ett glas Cabernet Sauvignon smakade det himmelskt.
Och sedan var det dags att springa ner till närbutiken när chokladsuget satte in – där chefen var på särdeles gott humör, skämtade om allt diskmedel jag köpte och gav mig en liten julgåva – jag vet inte vad det är men det ser spännande ut!

Tyvärr misstänker jag att det är turkish delight, vilket jag inte kan äta under några omständigheter efter en mycket svår matförgiftning 1996, men tanken var god och jag vill gärna ha en rosa lunchlåda!