Författare: Annzah

Jag har blivit utmanad av Karin!

Länka till personen som utmanat dej.

Skriv sju sanningar om dej själv.

Utmana sju andra personer.

Skriv en kommentar i deras blogg,så de vet om att de är utmanade.

1. Jag pratar med mig själv när jag lagar mat. Eller, snarare med en påhittad publik, som värsta TV-kocken. Inte alltid, men om jag är ensam hemma. Man kan se in genom vårt köksfönster, så grannarna tror garanterat att jag är galen.

2. Jag är extremt rädd för lockespindlar (de där med pyttekropp och aslånga ben). Så till den milda grad att när jag en gång var ensam i mammas och pappas hus några veckor över sommaren och hittade en i badrummet tejpade igen dörren med packtejp, stoppade tidningspapper i alla upptäckliga dörrspringor och låste dörren. Man vet aldrig. Var tvungen att kalla in en expojkvän för att reda upp situationen. Inte en av mina stoltaste stunder. Nu är jag liiiite lugnare, men det är fortfarande tufft.

3. Jag har ett lätt drag av OCD. En rolig yttring av detta är när jag åker bil på motorvägen och måste spänna skinkorna mellan varje lyktstolpe, så att säga, så att man liksom lyfter lite ur sätet.

4. Jag har en viss katastroflystnad. Inte så att jag önskar andra människor hemskheter, men jag älskar att läsa om massmördare, Bermudatriangeln, olösta mordmysterier, fängelser och sådant.

5. Jag sminkar mig ALLTID i en liten pyttespegel, även om det finns tillgång till sminkbord med spegel och det ena med det andra. En gammal vana. Helst ska detta ske i soffan, sängen eller möjligtvis framför datorn hos mamma och pappa.

6. Jag älskar sälar. Alla utom de där elaka leopardsälarna som äter pingviner (som jag för övrigt också älskar). Så till den milda grad att jag blir tårögd om jag ser en säl på TV och jag har sälbilder uppsatta lite varstans runt mitt skrivbord och så.
7. Jag och min sambo fick ihop det på en teambuilding-dag med jobbet. Eller snarare efter. Det var en del cocktails och cider på Hoxton Square inblandat, det ska jag villigt erkänna.

Jag utmanar in turn:

Crazy Frank
Stina i London
Sofia
Eva
och alla andra som är sugna! Berätta om ni upptar utmaningen!

Rekommenderas varmt! Jag ändrade som vanligt lite i receptet – piripiri istället för sambal oelek och torkad persilja istället för färsk, men det blev bra i alla fall 🙂 Hade nog lite för lite kyckling egentligen, men det gör ju ingenting, kikärter är ju supergott.

Laga den imorgon! Den är snabb nog till att göra mitt i veckan, men fin och god nog att bjuda fint folk på!

En bonusbild på måndagens limpa – förvillande lik den föregående.

…hemgång igen. Det blev aldrig något möte med min chef så jag fick aldrig läsa Franks dikt till honom. Lite trist. Men jag lever ju på min egen hyllning. Otroligt vackert!

Ikväll ska jag prova Arlas Haremsgryta, kanske med lite modifikation men andemeningen är densamma. Couscous till tror jag, kanske lite chorizo i också om det behövs drygas ut.

Visst ser denna lilla familj söt ut? Jag har då aldrig legat och sovit på min mamma.

Bilden är tagen mitt på Brick Lane för ett par år sedan.

Franks artonårsdag i Hagaparken. Frank är insvept i, ja, pappersservetter. Vi åt räkris och drack Dreams.

Dagens Frank:
Charlie: Have you seen Ravenstone Law Practice?
Frank: Not sure, have you looked in the Rs?

Jag rekommenderar att ni läser denna konversation högt.

Frank har skrivit en dikt om mig! Jag är så smickrad att det finns inte.

Strax – möte med chefen (kanske skulle skriva en dikt om honom också, Frank?) – om något ganska tråkigt. Därpå lite kuvertstoppning kanske?

Marcus Birro och Finnjonna har fått sin efterlängtade lille son! Jag blir alldeles tårögd, har följt deras kamp länge och det är så otroligt vackert att de äntligen har kommit fram till slutet av den tuffa resan. Nu börjar det roliga!

Stina skrev en kommentar häromdagen att jag är så "domestic". Jag vet aldrig riktigt om det är en komplimang eller ej, men jag tar det nog så. Varför inte.

Jag kände mig åtminstone väldigt domestic imorse klockan 7:40 när jag stod och skar sallad till lunchen.

Jag kände mig dock mindre intelligent när jag kom till kontoret och kom ihåg att vi skulle ju äta ute idag.

Suck. Det märks att det är fredag torsdag.

Först och främst vill jag hissa Arlas Strimlad Pepparbiff – jättegott!

Sedan vill jag dissa en av storbloggerskornas bästa vänner. Inga namn nämnda just nu. Men hur kan man ha lyckats gå ut gymnasiet med dessa språkkunskaper? Eller snarare bristen därpå? It’s beyond me.

Nu tänker jag gå och lägga mig och kika på resten av gårdagens Black Books – världens i särklass bästa serie. Förutom, eh, några andra. Pastagrytan diskar jag imorgon. Jag börjar helt enkelt bli sömnig.

Godnatt!
 

Visst, det har varit snö, visst, det har varit isigt, och visst, vi bor uppför en metalltrappa, men ingen post på tre dagar? Känns sådär kul, särskilt som jag väntar på ett nytt bankkort och lite andra saker och ting.

Tog visserligen ut cash i helgen, och Andy har ju så han kan låna mig om det kniper, men jag skulle ju gärna få tag på det innan helgen åtminstone. Inte för att jag planerar några gigantiska utsvävningar eller så, men jag skulle gärna åka och handla lite ordentligare på lördag, och skulle behöva handla ett gäng strumpbyxor / leggings också. Lägg till detta att det är en mardröm att gå på banken i City vid lunchdags!

Men men, det ska väl lösa sig. I värsta fall får Andy ta ut åt mig så överför jag pengar till honom. Eller nåt.