Nu har Bob Dylan tagit sig hela vägen in i mitt kök och upp på mitt kylskåp. Och ja, jag köpte pennor i andra färger än bara svart. Inser att jag verkligen gillar att titta på den där tavlan, men det är så tråkigt med bara svart och vitt. Nu har jag färg!
Just när jag skrev texten till mitt Instagraminlägg om ovan bild läser Sanna Sundqvist ur Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag om Bob Dylan och jag gillar att Bodil Malmsten var så förtjust i honom Det går hand i hand. Och i förra veckans Allers fanns det ett helt korsord om Bob D, och den trycktes ett bra tag innan nobelpriset tillkännagavs. Minsann! Och nej, jag tror inte på läckor, inte i år för det var ingen som ansåg sig vara tvärsäker på en otippad person såsom Robert Z.
Nu läste Sanna Sundqvist:
”Senaste nytt i Frankrike är att le président de la republique, Nicolas Sarkozy, har rasat ihop på sin footing présidentiel. Han har helt simpelt svimmat på sin joggingrunda och hämtas nu med ambulanshelikopter (…). Kommunikéerna intygar att det inte är någon fara, presidenten kan prata, han är vid medvetande.
Att det är Nicolas Sarkozys medvetande han är vid, kan ingen göra något åt.”
Att det är Nicolas Sarkozys medvetande han är vid, kan ingen göra något åt.”
Malmstens formuleringar går inte av för hackor, det är ett som är säkert.
Jag har gjort en av mina favoritsaker, vilket är att duscha länge och varmt och sedan krypa ner i sängen igen (ja, efter att ha torkat mig, då). Nu ska jag lösa Melodikrysset sittande i sagda säng med täcket över benen och njuta lite till. Sedan är det Frölunda Torg som gäller.
Jag har blivit nominerad, rekommenderad och utsedd till en av tre toastmasters på jobbets julfest i år igen, vilket förstås är otroligt roligt och hedrande. Men då måste jag (för min egen peace of mind) börja titta efter en klänning i god tid, och det är ett av mina missions idag förutom att köpa den där fantastiska scarfen, om den är lika snygg i verkligheten. Och prova hattar, vilket alltid är en något förnedrande upplevelse. Får se om jag bryr mig om det, jag är inte direkt i akut behov av en hatt till.
Johannas deckarhörna-Johanna hade köpt en mycket snygg klänning på KappAhl igår. På nätet hittar jag den bara i rött, men en skulle visst finnas i flera färger och inte vara för kort, så jag håller tummarna för att den passar för den vore verkligen perfekt! Grön eller svart, tror jag. Sedan tänkte jag försöka få tag på brevpapper – är det ens en möjlighet numera? Jag tycker att det är så tråkigt att skriva brev på kollegieblockspapper… Panduro verkar ha, men det ser dyrt ut. Kanske TGR kan tänkas ha?
En av mina äldsta vänner, Heather, och jag har nämligen bestämt oss för att börja skriva riktiga brev igen – och hennes första kom i veckan. Och då vill jag ju skriva fint tillbaks! Heather och jag blev brevvänner i ”internets begynnelse”, 1997 tror vi. Hon var och hälsade på mig ett par gånger när jag bodde i London och hon var utbytesstudent i Tyskland (hon är från Ohio) och vi har verkligen stått varann nära i alla dessa år trots att vi inte setts så mycket.
Jag var och köpte frimärken igår och tänkte på vägen till Pressbyrån att det vore ju kul om det var något roligt på frimärkena – det var mycket uppskattat när jag skickade något utomlands med svenska småkakor på för ett par år sedan, till exempel. Och så var det…
Det säger väl sig självt att jag inte väljer hamburgare för att skicka till USA… men tacos är ju rätt kul, då kan jag förklara vad vi tror är tacos och hela fredagsmystraditionen! 😉 Men det är en trevlig sammanfattning av importerad matkultur tycker jag, pasta, sushi, tacos, kebab eller hamburgare figurerar väl nästan på allas veckomatsedlar i någon form!
Stories from the city, stories from the sea 