Igår dök Mando Diao upp väldigt många gånger under min dag. Bra så, jag gillar sammanträffanden.
Häromdagen skrev Hanna om kulturjakt i Karlstad, och då nämndes förstås Ferlin och Fröding och jag bidrog med I ungdomen som jag tycker är så himla fin.
Så upptäcker jag nu att Mando Diao gjort ett helt album med Frödingtolkningar?! Och det har ni inte SAGT till mig? ((Jag är jättedålig på Mando Diao, kan nog bara Strövtåg i hembygden och Dance with somebody)).
Men. Det är bra så. Nu har jag ju mer att utforska 🙂
”Det glittrar så gnistrande vackert i ån
det kvittrar så lustigt i furen
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen
Det sjunger och doftar och lyser och ler
Från jorden och himlen och allt jag ser
det kvittrar så lustigt i furen
Här ligger jag lat som en bortskämd son
i knät på min moder naturen
Det sjunger och doftar och lyser och ler
Från jorden och himlen och allt jag ser
Det är, som om vinden ett budskap mig bär
om lyckliga dagar, som randas,
mitt blod är i oro, jag tror jag är kär
i vem? ack i allt, som andas.
Jag ville, att himlens och jordens allt
Låg tätt vid mitt hjärta i flickgestalt”
– Gustaf Fröding
((Nu lyssnar jag på Snigelns visa – så vacker i sin enkelhet. Mums, mums, vad gott.))