
I Helgonet befinner vi oss i Älvsjö i utkanten av Stockholm. En ung tjej på joggingrunda hittar sin pappas pokerkamrat mördad i skogen – skjuten i ryggen och huvudet morgonen efter att pokergruppen har firat upp årets vinstpengar. Svempa, som offret heter (eller kallas) är älskad fotbollstränare, pappa, kompis och eldsjäl som brinner för att hjälpa hemlösa. I bröstfickan återfinns fyra spelkort – död mans hand – helt utan fingeravtryck. Alltså måste det väl vara mördaren som placerat dem där?
Conny Sjöberg och hans gäng på Hammarby polisstation sätts på fallet. Petra Westman finns kvar, men lider fortfarande av sviterna för den våldtäkt hon utsatts för – troligen finns en av gärningsmännen i polishuset. Jamal Hamad vet vem ”den andre mannen” är, men kan inte berätta för någon. Hedvig Gerdin – Gäddan – som just flyttat hem till Sverige efter många år som diplomathustru har tillkommit i gruppen, liksom Odd Andersson – Idol-Odd – en ung polis från span.
Det finns många hemligheter, både i pokergruppen och i familjen. Och det är Gäddan som på ett närapå Joona Linna-sätt hittar de otroliga ledtrådarna som till slut löser fallet, mycket med hjälp av Flashback. Det är fart och fläkt och driv hela boken igenom, och det är oerhört spännande till sista sidan. Det finns en otrolig grymhet bakom mordet – riktigt tunga, hemska saker. Men det blir inte sådär spekulativt som det ofta kan bli, utan det blir väldigt bra.
Det är mycket lite fokus på polisernas privatliv, vilket väl är på gott och ont för jag tycker så mycket om Connys familj! Men det är ingenting man saknar. Det hinner man inte, för det händer någonting hela tiden. En mycket bra svensk deckare som belyser mycket aktuella problem. Här stiftar jag för första gången bekantskap med campingplatser där hemlösa bildar sitt eget lilla samhälle – som då sedan dök upp under lördagens biobesök. Intressant sammanträffande.