2015: 164 – Badortsmysteriet av Agatha Christie

 

Det kan vi ju börja med att göra genom Badortsmysteriet – i nyöversatt upplaga. 

 

Poirot har bestämt sig för att lägga detektivarbetet på hyllan och vila upp sig på semester i badorten St. Loo, tillsammans med vännen och berättarrösten Hastings. Det är lugnt och skönt, utöver getingarna som surrar omkring dem… men när de träffar unga Miss Nick Buckley blir det ändring på den saken. Hon har råkat ut för en rad olyckor där hon klarat sig med en hårsmån – fallande tavlor, skottlossning och en bil med förstörda bromsar… Miss Nick själv vet att hon inte har några fiender och blir inte särskilt rädd, men Poirot tror annat. 

 

Och när en annan ung kvinna, som kvällen till ära bär Miss Nicks röda scarf, faller död ner på en tillställning blir det dags att sätta igång detektivarbetet. Något är på gång i Cornwall… 

 

Gripande intrig, härlig miljö och en underbar berättarröst gör att man fastnar. När jag läser om Hastings och hans inbilske belgiske vän kan jag inte låta bli att tänka lite på Adjunkt Vilhelm Persson och Statsrådet hos Bo Balderson – inte för att Poirot är hälften så ostyrig som Statsrådet, men det finns ändå vissa paralleller som jag inte kan låta bli att dra. 

 

Mitt favoritcitat – inte bara i denna boken utan på länge – måste vara: ”…han (Poirot) förkastade golf som ett ”konturlöst och slumpartat” spel, vars enda försonande drag var de prydligt klippta gräsmattorna”. Ljuvligt! 

 

Jag har en invändning till översättningen, då jag är helt säker på att vederbörande har fått fel för sig vid ett tillfälle vad gäller pounds hit och dit – det som åsyftades var valuta, men i texten blev det vikt – eller tvärtom, jag kommer inte ihåg vad det gällde. Eller så är det jag som fått fel för mig, men det kändes väldigt fel. Men – det är ingen dealbreaker. Jag ska läsa mer Poirot, och gärna i dessa fina utgåvor från Bookmark Förlag.