Förkylningen som inte blir något blir fortfarande ingenting. Det enda som blir är att jag blir frustrerad. Igår efter lunchen och lite häng i stan var jag tvungen att gå och lägga mig i typ två timmar. Sov som en stock. Gick upp, åt middag, läste lite och gick och la mig igen före klockan var 21 – och sov till typ 6 idag, vaknade med rungande huvudvärk – som visserligen gick över efter lite kaffe och ostmacka – men ändå. Det är inte som det ska! Hellre bli sjuk då än att gå omkring såhär i tre veckor. Dessutom ska jag snart ut och resa, det vore ju trevligt att slippa bli sjuk då.
Men det är tio dagar tills dess och ingen idé att gå och oroa sig. Större delen av tiden mår jag ju relativt bra även om det är störigt att jag hör lite knackigt, så det är ingen katastrof men det är jobbigt.
Idag blir det lunch följt av mässa och sedan stödkonserten på Konserthuset i eftermiddag. Har inte varit på Konserthuset sedan Fredrik och jag såg Jonas Gardell där någon gång på gymnasiet, så det ska bli kul! Såg att jag har biljett i en loge dessutom, det låter väl spännande?
Och därefter får det bli lugn och ro och laddande inför veckan som är väldigt intensiv och rolig.
Jag har äntligen läst ut en bok som jag har följt sedan den bara var ett litet frö i författarinnans fantasi, förresten. Det är riktigt häftigt! Men jag kan inte förstå att det är tre år sedan den faktiskt kom ut och jag inte kommit mig för att läsa den ännu. Jag behöver två-tre timmar till per dygn till läsning utan att somna ifrån boken om jag ska komma igenom ens hälften av de böcker som står och väntar på mig nu…
Trevlig söndag, allihopa!
Stories from the city, stories from the sea 