Detta är en oerhört intressant ungdomsroman – som jag önskar lite att jag hade läst när jag fortfarande kunde räknas till målgruppen. Har inte sett filmen som baseras på boken, Hannah med H, heller. Men jag har faktiskt träffat Per Nilsson! Han var på författarbesök hos oss när jag gick i sjuan.
Jag läste om Hjärtans fröjd och The return of Hjärtans Fröjd för några år sedan, och kanske skulle jag ha läst dem – och Anarkai – innan Ett annat sätt att vara ung för att få lite ordning på allting. Men nu gjorde jag inte det för jag visste inte att det skulle ha varit relevant – så det får gå bra ändå.
Slutet kommer först. Vi vet att två unga män kommer att mötas på en gata. Vi vet att en av dem kommer att dö.
Sedan hoppar vi sex månader tillbaka i historien – hem till Hannah, med H, som är sjutton år och bor i Malmö. Hon är trött på att försöka vara ungdom, och vill mest skriva dikter och nå ut till folk.
Hon stiftar några nya bekantskaper. Per Nosslin, gymnasieläraren som dyker upp på de mest oväntade platser. Lilla Milena och hennes storebror Eldin som inte kan simma. Och så den snälle skinnskallen Andreas, som inte är nazist.
Och så börjar hon få läskiga telefonsamtal på nätterna…
Jag vet inte riktigt vad jag tyckte om den här boken. Den är hyllad vitt och brett för att den är så oerhört fantastisk, och isåfall är det nog något jag inte riktigt förstås, för jag tycker inte att den är fantastisk. Dock helt okej och ganska intressant.
Kanske är jag för gammal? Men jag kan ju fortfarande ha behållning av Suneböckerna, så det tror jag inte. Kanske passar den helt enkelt inte mig. Men det gör ingenting. Jag tänkte förresten läsa Anarkai och Du och du och du inom kort – kanske får det mig att förstå denna bättre?
Stories from the city, stories from the sea 