2015: 26 – Sol och skugga av Åke Edwardson

Åh, så nöjd jag blev när jag hittade inte bara en utan TVÅ Kommissarie Winter-böcker på loppisen förra helgen! 
 
Kommissarie Winter måste hastigt åka till spanska solkusten då hans mor ringer och meddelar att hans far ligger för döden. Det är inte den första hjärtinfarkten, men utan tvekan den sista. Winter har inte haft någon kontakt med sin far på många år, och dagarna han spenderar i Spanien blir tunga och svåra på många vis. Inte nog med det som händer på plats – han är dessutom på väg mot 40, hans partner Angela väntar barn och de ska flytta ihop – och han är inte så säker på att han är redo för något utav det. 
 
Efter faderns död återvänder Winter till Göteborg där han och kollegorna ställs inför ett bestialiskt dubbelmord – ett par hittas mördade i sin lägenhet, sittande i sin soffa – men mördaren har bytt plats på deras huvuden. Kort därpå inträffar ännu ett mord, till viss del identiskt med det första. 
 
En viss vägledning läggs ut av mördaren själv, och snart inser Winter att han själv är del i gåtan. 
 
Mitt i allt detta ska det firas millennieskifte i Göteborg… 
 
Som alla andra Winter-romaner var denna strålande, mycket spännande och välskriven och riktigt fängslande. Jag tycker att Winter är en så otroligt bra karaktär, han är lite snobbig och pretentiös här och där, men han är ändå trovärdig. Ett problem med böckerna är att de äter så himla god mat hela tiden, det är hopplöst om man läser mitt i natten för man kan inte låta bli att bli sugen på sardellsmörgåsar och kittostar och skaldjur och allt vad det är 😉 
 
De andra poliskaraktärerna är också väldigt bra. Halders, som var otroligt störig i de första böckerna, börjar bli mänsklig och de andra har jag gillat hela tiden. Mycket bra och jag är glad att det fortfarande finns massor av Winter kvar för mig att läsa! 
 
Och så får vi ju inte glömma de underbara göteborgsmiljöerna, så ofta sådana som jag vet precis hur de ser – eller såg – ut. Denna bok skrevs 1999 då jag gick på Schillerska och Winter bor runt hörnet, så jag kan verkligen se det framför mig. 

Lämna en kommentar