
Sofie Sarenbrant är fantastisk! O, vad roligt det ska bli att få hälsa på henne på fredag!
Familjen Göransson visar sitt vackra hus i Bromma för försäljning. Morgonen därpå hittar sexåriga Astrid sin pappa mördad i gästrummet, dit han blivit förpassad efter att ha dykt upp snorfull. Det är en kniv ur familjens eget kök som använts, och det finns inga tecken på inbrott eller vandalisering.
Men Astrid berättar att en okänd man kommit och klappat henne på kinden under natten.
Mamman i familjen, Cornelia, är bästa vän med Josefin – syster till Emma Sköld, vår numera bekanta kriminalpolis. Nog måste det vara Cornelia som ligger bakom brottet, då maken Hans är en apa och de ska skiljas… och ganska nyligen tagit ut livförsäkringar? Men – var finns kopplingarna till de kommande morden som sker i samband med husvisningar? Emma är numera gravid med mäklarpojkvännen Kristoffer, och har inte riktigt samma energi för jobbet som tidigare. Men nu behövs hon, och då rycker hon förstås in med grandeur.
Svinigt spännande och välskrivet. Visst finns en viss eventuell banalitet i sammanträffanden och den totala orimligheten i att just Emma och Josefin ska hamna mitt i tre mordgåtor på raken, men det är ju så det är i deckarserier, det vet vi och det är därför vi blir så bra på att plocka fram vår suspension of disbelief.
Det är helt enkelt väldigt bra. Topp!