
Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga här. Tyckte jättemycket om första boken (och älskar serien) – och jag ska inte säga att jag inte tyckte om del 2 – men poängen är att det inte ÄR en uppföljare. Det är däremot en rörande bok med korta historier om livet i Londons fattiga East End under efterkrigstiden, och eftersom jag har bott precis där i drygt fyra år så kan jag ju se områdena och gatorna och husen framför mig – flera av council estate:en ligger faktiskt kvar.
Nog för att vissa av de andra i klostret, särskilt Syster Julienne, är med en hel del så är det inte lika bra! Man tänker väl inte på att barnmorskorna även var sjuksköterskor och träffade på en massa misär som inte alls hade med barnmorskande att göra. Och vissa av historierna är verkligen fantastiskt fina.
Jag vill nog, efter att ha funderat en stund, säga att detta vore perfekt litteratur för skolan (i UK då tänker jag väl, vi läste i alla fall ingenting om engelska work houses i skolan), för att få veta mer om fattighusen (work houses sa man då) och hur förskräckligt det var. Jennifer Worth var ju faktiskt där, och ofta på de värsta möjliga ställen vad gäller hygien och elände.
Men – jag saknar Cynthia, Trixie och Chummy, det kan inte hjälpas.
Mitt problem här är väl egentligen att Barnmorskan-franchiset ”utnyttjas” av det svenska förlaget. Bokens originaltitel har ingenting med barnmorskor att göra, men författaren är ju densamma. Säsong 2 av TV-serien har alltså ingenting med del 2 av boken att göra.
Jag ska dock nämna att detta är ett varmt och säkerligen mycket realistiskt porträtt av hur eländigt det var för Londonborna, för det måste det verkligen ha varit. Dessutom är referenslistan på litteratur längst bak väldigt extensiv och övergripande – där finns allt från historiska dokument till George Orwells Down and out in Paris and London. Som är en absolut strålande roman och som jag måste läsa om snart.