Ja – Karin Wahlberg levererar denna gången också. Jag gillar verkligen henne och hennes personer.
Jag har ju läst böckerna i helt konstig ordning, och har undrat vad det är som har hänt Veronikas dotter Cecilia som gjort att hon blivit så illa medfaren – det är i denna boken som svaret på det kommer. På väg hem en sen kväll blir Cecilia attackerad och svårt misshandlad.
En man åker från Oskarshamn till Lunds lasarett (där Cecilia ligger) för att undersöka sin oförklarliga yrsel. Han kommer aldrig mer tillbaks – vart kan han ha tagit vägen?
Och vad är det egentligen som pågår i Cecilias umgängeskrets med unga läkare och studerande?
Man listar ut vem mördaren är förhållandevis tidigt. Irriterande, kanske många tycker – men jag tänker såhär. Om du tittar på ett avsnitt av Columbo vet du vem mördaren är från första stund. Ibland är ju det intressantaste att förstå varför och sedan hur polisen eller vem det nu kan vara har kommit fram till sin slutsats. Någon tyckte att hela denna boken var ett antiklimax – det håller jag inte alls med om.
Stories from the city, stories from the sea 