Oj, denna har jag glömt bort att skriva om upptäckte jag igår när jag började på en annan Trenter, trots att det var flera veckor sedan jag läste den!
Inledningen är just sådär som jag älskar med de gamla deckarna. Harry Friberg vaknar på morgonen och åker till Sturebadet och badar turkiskt bad och bastu. Sedan är klockan halv tio och han beställer pilsner och smörgåsar till omklädningsrummet och somnar sedan.
Inte riktigt så vi brukar göra idag kanske.
Men såklart så sker ett brutalt mord där en man flyger genom glastaket… mannen visar sig vara högt uppsatt direktör för ett tjusigt bokförlag, och har dött drunkningsdöden – alltså inte genom fallet.
Amatördeckaren Harry tillsammans med vännen och kriminalintendenten Vesper Jonsson, sätter genast fart med att försöka lösa fallet – som de dessutom upptäcker har vissa kopplingar till Sturemorden, som skedde exakt 400 år tidigare. Så småningom leder spåren fram till en mystisk fransman, och för att få ordning på detta får Harry lov att utöva en hobby – att äta middag med vackra unga flickor.
Spännande och sådär trevligt. Inga mail, inga SMS, knappt telefonsamtal. Upplösningen är överraskande men logisk och det är helt enkelt en otroligt bra deckare. Som allt av makarna Trenter som jag har läst.
Stories from the city, stories from the sea 