Bloggutmaning 365: 120 – Jobb för liv eller liv för jobb?

Hittills har jag aldrig haft ett jobb som jag känt att jag har levt för. Jag har visserligen haft jobb som jag har tyckt väldigt mycket om och engagerat mig väldigt mycket i, men aldrig så att jag velat leva för det. Men alla har väl jobbat för att leva? Finns det någon som ibland inte hade önskat sig ett sommarlov istället för ett sommarjobb (inom rimliga mått då, jag menar typ när man har pluggat och jobbat sida vid sida i ett helt år). 

 

Det vore väl trevligt med någon sorts kombination? Tror att det är det man får sträva efter. Plötsligt händer det! Och kan man känna som vår vän här till höger så tror jag att man är lyckligt lottad 🙂