2014: 42 – Rum nummer 10 av Åke Edwardsson

Jag har inte läst något av Åke Edwardsson tidigare faktiskt. Vilket är lite konstigt – fast egentligen kanske inte, eftersom det inte är så längesen som jag började snöa in på deckare. 
 
Som diskuterat många gånger tidigare älskar jag texter som utspelar sig på ställen jag har full koll på – och särskilt när faktan är korrekt. Och det är den här! Massor av härliga göteborgsskildringar, och jag tycker att det är så trevligt att sitta på Västra Hamngatan och läsa om Friskis 50 meter bort och Bishop’s Arms 100 till. Men – precis när jag hade skrivit det på ett forum så ligger Hotell Odin plötsligt på Kungsgatan! Haha. Men vem vet, det kanske det gjorde 2005? 
 
I alla fall, detta är en jättespännande deckare som delvis utspelar sig i hotellmiljö. en ung kvinna, Paula Ney, hittas hängd i rum nummer 10 på det halvsunkiga hotellet Revy. Det blir ganska snabbt tydligt att det handlar om mord. Erik Winter och hans kollegor får ta tag i utredningen, men märker att det är något underligt i Paulas familjeförhållanden. 
 
När Winter kommer till platsen minner han sig om att han varit i just detta rum en gång tidigare – 20 år tidigare när den unga kvinnan Ellen Börge försvann spårlöst från hemmet och maken, och som aldrig hittats igen. När Paulas föräldrar får dödsbudet blir hennes mor utom sig och Winter ser till att hon sätts under vård. Efter ett kort tag skriver hon ut sig själv från sjukhuset och försvinner… 
 
En sak som var både lite störande och väldigt raffinerad är när handlingen flaxar tillbaks tjugo år, fast det är samma personer i scenen som utspelar sig på samma ställe, hänger ni med? Just det. 
 
Spännande, absolut, och en bra deckare – men lite lång tyckte jag. Kommer inte att läsa om denna, men jag kommer att läsa 

Lämna en kommentar