Välkommen till västkusten!

…brukade alltid mormor säga när vi kom till Hunnebo. Att vi hade kommit från Västkusten allesammans var inte viktigt i sammanhanget. 

 

I förmiddags var det i alla fall VÅR i Strané! 

 

 

Fast… nu är det rått och grått. Tog en rask promenad och mina öron var alldeles stelfrusna och illröda när jag kom hem. Var och handlade till kvällens middag, träffade morbror R som jag inte sett på hur länge som helst och pratade med honom en stund, håller nu på att göra vaniljmaränger och tänker sedan sätta igång med ett riktigt härligt långkok. Jag tänker ”höstgryta” men det är ju faktiskt februari. Just det ja.