Nu är jag på gång med tre böcker på en gång igen – men igår kväll bara orkade jag inte ens tänka på varken Unni Lindell eller Elizabeth George, så jag högg en Stieg Trenter, Rosenkavaljeren, i farten. Som vi vet är jag lite förtjust i sådana där gamla deckare utan mail och mobiltelefoner – det är på sin höjd Telex som används och det vet jag knappt vad det är.
Naturligtvis var den jättespännande och jag kunde inte sluta – men mellan typ 1 och 10 har jag sovit som en stock. Har jag varit uppe på toaletten vet jag verkligen ingenting om den saken. MEN så skönt. Och vad jag har drömt sedan. Jag har bland annat klättrat upp på en klippa där jag kunde se jorden snurra (?). Men det tyder på djup sömn och det är väl precis vad jag behöver, antar jag.
Lite smågrejer att pyssla med idag, men inget alltför jobbigt. Skönt!
Stories from the city, stories from the sea 