Fortsätter med deckardrottningarna. Är faktiskt jätteglad att jag började läsa svenska deckare för jag trivs väldigt bra med det mellan varven!
Jag läste Ett fruset liv tidigare i år, men hittar nu inte länken till inlägget, vilket är väldigt konstigt för jag är helt säker på att jag har skrivit om den men jag har väl inte det då. Hur som helst så gillade jag den skarpt och det gjorde jag Tröstaren också.
Det finns två huvudpersoner, så att säga – Claes Claesson är polis och hans fru Veronika är överläkare på kirurgiska avdelning på sjukhuset i Oskarshamn. En fredagsnatt kommer en kvinna in med en skottskada i magen. Veronika blir den som opererar henne, allt ser ut att gå strålande – men efter några dagar hittar den nya undersköterskan på avdelningen, Sara-Ida, henne död i sin säng.
Veronika anmäls till vård- och patientsnämnden av kvinnans änkling. Har hon verkligen gjort så fel?
Samtidigt utspelar sig ett annat drama. En av Claes kollegor hittar en liten flickbebis i en äppellåda bakom polisstationen. Vem är det som har lämnat sitt barn vind för våg?
Vem är Sara-Idas älskare Hans egentligen? Och hur kan den skottskadade kvinnan ha dött utan att rättsmedicin hittar något fel på henne?
Hemskt spännande! Vissa recensenter tycker att det blir för mycket sjukhus- och operationssnack – Wahlgren är själv läkare – men jag tycker att det är spännande. Är man känslig för sådant kan man ju hoppa över de sidorna, det gör nog inte så mycket.
Stories from the city, stories from the sea 