Jag har bara läst en roman av Joyce Carol Oates tidigare – Mother, missing – vilket känns lite tramsigt, nästan, för man ska väl ha läst henne, egentligen?
Men det har jag inte gjort, men blev hemskt glad när jag hittade en novellsamling på loppisen, Heat.
Hennes språk är vidunderligt. Det är det enda ordet jag kommer på för att beskriva det. Det är riktigt magiskt, jag försökte somna om någon gång mitt i natten men kunde bara inte lägga ner den. Det är så poetiskt och så starkt och både roligt och makabert och typ alla andra adjektiv jag kommer på.
Jag kan rekommendera att läsa hennes noveller, för även om språket är helt otroligt så kan det nästan bli lite svulstigt (obs: hatar det ordet). Jag önskar faktiskt att jag hade skolat in mig med novellerna istället för att börja med en ganska tung roman (det är typ fyra år sedan i och för sig) – men jesus vilken språkkonstnär.
Fem tummar upp, som vi säger!
Stories from the city, stories from the sea 