2013: 219 – Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg

 

Åh! Detta är det bästa jag har läst i år. 

 

Året är 1990, platsen är Stavanger och huvudpersonen är Jarle, 17 år. Han är tillsammans med Katrine i samma klass, har bandet Mathias Rust Band tillsammans med bäste kompisen Helge och basisten Andreas. Bor med sin underbart goa mamma och är väl en allmänt ganska välanpassad tonåring, trots sin alkoholiserade pappa. 

 

Men så dyker en ny kille upp i skolan. Yngve. Han spelar tennis och lyssnar på töntiga band men Jarle blir totalt, desperat askär. 

 

Och på den vägen är det. 

 

Fruktansvärt rolig men även öm och tankfull. Jag vet inte om jag var så himla förtjust i slutet även om jag kanske hade anat att det var något åt det hållet som skulle komma att hända, men ändå. Mycket, mycket bra,.