Igår när det började dra ihop sig till läggdags tänkte jag att jag sulle se om jag kunde hitta något kul att läsa.
Det slutade med en hög på sisådär trettio böcker.
Men – jag insåg att när jag läst om dem nu (eller läst full stop) så kan jag nog ge bort de flesta. Faktiskt. Och det behövs… det är väl något år sedan jag gjorde mig av med massvis, men jag har ju en tendens att fylla på lite hejvilt sådär.
Jaja. Det finns ju värre saker att göra på ruskiga höstdagar- och kvällar.
Känner mig jättefebrig. Vaknade ju med huvudvärk och hela nosen igentäppt, nyser och har lite skrällhosta. Jag orkar INTE bli förkyld! Får se hur jag gör ikväll med andra ord. Ni vet när det känns sådär i halsen och näsan att allt smakar, eller luktar fast ändå smakar, lite konstigt? Jag har inte haft den känslan på jag vet inte hur länge. Sub-keen! Men det är ju vid sådana här tillfällen som man faktiskt får vara lite tacksam över att man kan ta det lugnt med gott samvete. Söka jobb, som ju är mitt jobb, kan jag ju göra med datorn i knät i sängen – det är ju en annan femma om man ska ge sig ut och jazza.
Och ja, jag vet att jag är ute bland folk, men jag sitter långt ifrån alla och varken hostar, nyser eller slickar på möblemanget.
Har livat upp mig genom att se lite knäpp ut. Blå kort volangkjol med spets, blogger-t-shirten, långt halsband med blommor, stor röd plastklocka, rävringen och en annan, nedan. Och knallila ögonskugga. Och så bikerstövlar. Och stor tunn sjal med fjärilar på. Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag ser ut som en missanpassad kulturvetare eller mer som Rayanne i Mitt så kallade liv. Förmodligen en korsning.

Lagom blinging. Det är något av en mörklila ton i stenarna.