Svartvintern är den fristående uppföljaren till Svinhugg (var det verkligen så länge sedan jag läste den? Det känns som om det var typ i somras). Jag rekommenderar nog faktiskt att man läser Svinhugg först,l för att få sig en lite bättre uppfattning om Hervor och Miriam, och om vad som hände på Gotland den där sommaren.
Nu, efter att de bådabott hos sina döttrar i USA i några år, har Miriam hamnat i den norrländska by där Hervor är uppvuxen och där hon själv arbetat som läkare på vårdcentralen. Hon skickar ett desperat SMS till Hervor på andra sidan Atlanten, och hon kastar sig förstås på första bästa plan för att se vad det kan vara som har fått Miriam att hamna i den lilla byn i Lappland, där alla är släkt med alla och de flesta vet mer om en än man gör själv.
I byn finns ett gammalt hotell, som ägts av den äldre mannen Sigfrid. När han dör i Stockholm testamenterar han alla sina ägodelar – inklusive hotellet – till den berömde operasångaren Ralph. Ingen förstår riktigt varför, men exekutorn bekräftar att testamentet är korrekt, så Ralph åker för att titta på sin nya fastighet. Sliten och dan är den, men han planerar att rusta upp och göra om den gamla byggnaden till ett spahotell tillsammans med sin partner Eric.
Just det. Partner Eric. Det där med homosexualitet är inte sådär jättevälkänt i mörkaste Norrland.
När Ralph börjar gå igenom källaren gör han ett makabert fynd.
Och vad var det egentligen som hände med Miriam?
Hervor kallar sig ”lapphäxa”, och besitter vissa bevisade ”magiska” egenskaper, som hon även försökt lära ut till Miriam – det var på ett retreat gällande affirmationer och liknande som de träffades, men Miriam vill inte längre befatta sig med det. Fast hon kanske måste?
Så – detta ÄR ju en deckare, det går inte att kalla den något annat, men den är lite småputtrig på samma gång som den är mörk, mörkret under Norrlandsvintern sätter verkligen prägel på känslan i romanen. Den är dessutom väldigt rolig på sina ställen, och de gamla damerna Tant Uhv och Gerda är vansinnigt komiska – om än djupa – karaktärer.
Riktigt bra! Glad att jag hittade den på loppisen för jag hade förmodligen glömt att leta upp den själv.
Stories from the city, stories from the sea 