Lika bra och lika creepy varje gång…
Rosemary och hennes man Guy flyttar in i en ny lägenhet i Bramwell Building i New York. De blir varnade av Rosemarys gamle vän Hutch, som berättar att underliga saker har hänt i huset under många herrans år, men de avfärdar detta som skrock och blir goda vänner med det äldre grannparet, herr och fru Castevet, som de träffar när deras inneboende, Terry, tar livet av sig.
Guy jobbar som skådespelare och får en stor roll då den tidigare huvudrollsinnehavaren blir hastigt blind.
Och så blir Hutch hastigt sjuk och faller i koma.
Efter en tids försök blir Rosemary äntligen gravid. Till en början mår hon strålande, men efter ett tag dyker konstiga biverkningar (eller vad man ska kalla det) upp. Till exempel får hon sug efter rått kött och råa kycklinghjärtan. Det är något som inte stämmer, även om Dr Sapirstein, hennes förlossningsläkare, försäkrar henne om att allting är bra…
Så spännande! Och jag älskar slutet.
Filmen med en otroligt vacker Mia Farrow i huvudrollen är för övrigt också hemskt bra.
Stories from the city, stories from the sea 