Oj. Oj oj oj vilket vansinnigt spännande bok!
Detta är systrarna Grebe och Träffs debutroman. De har mer eller mindre skrivit hälften var – men man märker verkligen inga skarvar (som man till exempel kan göra hos Kepler). Det hela började som en mailväxling och på den vägen har de fått till något av det bästa jag har läst i år.
Det står Psykologisk spänningsroman på framsidan och jo, det kan man ju lugnt säga…
Huvudpersonen är Siri, runt 40, änka och psykoterapeut. Hon bor i Stockholms skärgård, i huset som skulle ha varit hennes och hennes makes drömhem. Tills det hemska hände, och Stefan dog i en dykolycka.
Man får läsa såväl bitar i första person singular som transkript av Siris möten med sina patienter, vilket är väldigt intressant.
Och sedan en dag hittas en patient i vattnet utanför Siris hus. I självmordsbrevet skyller patienten sin död på Siri. Efter detta börjar hon känna sig förföljd. Det kommer konstiga brev, det händer konstiga saker… men händer det på riktigt, eller har det med Siris relativt labila natur att göra? Vi vet att hon dricker för mycket – kan de nattliga händelserna helt enkelt vara drömmar, eller vanföreställningar?
Fler och fler underliga saker händer och en sak ska sägas – det är riktigt skickligt att skriva en thriller där man misstänker precis varenda människa för att vara den som utfört dåden som beskrivs. Helt otroligt bra. Och jag kan ju säga att det var lite halvbra att läsa den på kvällarna i ett gammalt hus där det knäpper i skrubbarna…
Riktig höjdare.
Stories from the city, stories from the sea 