2013: 120 – Den femte årstiden av Mons Kallentoft

 

Jag tror att jag har börjat på Mons Kallentoft en gång för längesen men gissar att det var typ när jag varit hemma under julhelgerna och boken varit lånad och jag inte hunnit färdigt. Typ.

 

Anyway. 

 

Sadism och ondska, stumhet och underliga kopplingar hittar vi här. Och detta med den femte årstid känns väldigt passande (de fyra tidigare har ju alla prefix efter våra ”vanliga” fyra årstider) – just i maj kan man ju råka på det mesta vädermässigt – och kanske är det så även i denna historien? 

 

Flickor hittas misshandlade, mördade på de mest bestialiska vis. Det tycks finnas en koppling mellan ett antal fall som skett på skilda håll i landet – men vad kan det vara? 

 

Malin Fors och kollegorna kastar sig in i den juridiska världen… 

 

Malin Fors som karaktär blir väldigt trovärdig för hon är nykter alkoholist. Det låter lite konstigt kanske, men det är verkligen så. SvD skrev i en recension att ”Hennes totala medvetenhet och självinsikt stämmer bättre överens med någon som försöker hantera ett beroende, än någon som är fångad av det.” 

Japp. Gick hem hos mig!