Jag fixar det bara inte, det har varit helt outhärdligt i min lägenhet i veckan. Vilket betyder att jag inte kan sova, vilket betyder att jag är alldeles för trött för att ens fundera på att göra några särskilt krävande aktiviteter, men nu fick jag nog och åkte ner till – you’ve guessed it – Condeco på Linnégatan för en iskall (alkoholfri) cider och lite skrivande. Brydde mig inte ens om att sminka mig så jag ser säkert för jefvlig ut. Tanten vid nästa bord glor i alla fall som bara den. Fast det kan ju ha med faktumen a) blöt i håret och b) klampande fram till bordet nära kontakten. För hon sitter ju precis där man sitter bäst, naturligtvis.
Utomhusvärmen gör mig alltså ingenting egentligen. Det är bara så hemskt att inte kunna få någon svalka inne. Fönstren ör öppna och fläkten har varit igång non-stop i ganska precis en vecka… men det händer liksom ingenting. Blaha blaha. Dessutom verkar det som om något mystiskt händer i lägenheten, för under natten har en medicinpåse, min hårborste och mitt datorfodral försvunnit spårlöst…
Dessutom slarvar jag något förfärligt med maten när det är varmt för jag tappar allt vad aptit heter. Det känns som om jag inte ens kommer ihåg när jag åt något sist.
Som vi vet betyder sömnlösa nätter en faslig massa böcker. Jag ska skriva om de jag kan i eftermiddag, men jag lovar att tidsinställa så ni inte dör av tristess…Bland annat läste jag hela veckans bokcirkelbok inatt. Den är på 596 sidor… dessutom läste jag några till mellan tidig kväll och tidig morgon. Jag är ju inte riktigt riktig. Men det visste vi ju redan…
Imorgon ska bokcirkeltjejerna träffas och fika. Jag hade tänkt åka till Hunnebo, men vi ska ses kl 17 och bussen går 17:40, så det får bli på tisdag. Blir skönt att vara där ensam med pappa ett par dagar eftersom han är den minst tjatiga personen i världen. Dessutom betyder det att jag får laga mat. Funderade på gazpacho någon kväll, det har jag aldrig lagat och pappa älskar tomatsoppa, så det kan nog gå hem med något gott färskt bröd till.