Jag älskar Emma Hamberg (jag har ju redan berättat att jag klippte håret efter hennes byline-bild i VeckoRevyn när jag var femton) och jag älskade Rosengädda nästa! också.
Särskilt karaktärerna. Frankofilen Bror, tretton år och besatt av Serge Gainsbourg.
29-åriga Tessan, fast i ett kasst förhållande med jobb i gatukök fast hon egentligen vill laga gourmetmat.
Och Jane, den äldre kvinnan som praktiskt taget har ett zoo hemma och bär omkring på ekorrungar i behån.
Om feelgood någonsin varit så lämpligt som beskrivning på en roman så är det nog bannemig denna. SvD har skrivit en recension och nämner hur god personkännedom- och intresse Hamberg måste ha, och det är alldeles korrekt. Jag tycker att hon är jättehärlig. Tummar upp!
Stories from the city, stories from the sea 