Oro och skit

Mina föräldrars bästa polare ska göra en bypassoperation på tisdag. 

 

Han kände i förra veckan att han blev väldigt trött efter ansträngning och till slut fick hans fru honom att åka in till sjukan och kolla upp det, och det visade sig att han hade tre förträngningar i kärlen. Så vitt man förstår helt utan provokation. 

 

Visst gillar han att ta en drink eller fyra, men vad jag vet så är det absolut inte värre än någon annan. Det debatterades om det skulle bli ballongsprängning eller bypass men det bestämde sig för det senare. Vilket jag tror är bra, för ballongsprängning ”räcker” tydligen bara ett tag. 

 

Jag blir så rädd och nervös för mina föräldrar som är i samma ålder. 

 

Mamma berättade förut att pappa hade blivit helt utmattad av att tvätta båten. 

 

Det skrämmer mig något så in i farao. 

 

Och precis efter att jag hade hört det fick jag höra att en kille som jag gick i skolan med och som bor i mina föräldrars område har fått lungcancer. Han är två år yngre än jag. 

 

Livet är så jävla skört. 

 

Jag ska skriva litegrann senare om min egen panik, men just nu vill jag inte.