En bra dag!

Jag irriterar mig på blogg.ses statistik för den stämmer inte överens med några andra besöksräknare. Men vad ska man tro på egentligen? Inte för att det spelar någon roll egentligen, men när man har ett milt inslag av OCD i vardagen vill man ju ba’ VETA sådant. 

 

Hoho. 

 

Anyway. 

 

Intervjun imorse gick jättebra. Otroligt trevliga lokaler för övrigt, men det var ju ”bara” rekryteraren jag träffade idag. Supertrevlig tjej, och hon vill presentera mig för VD:n på torsdag. Nu är det extremt många sökande – jag tror att hon sa att de kontaktat runt 15-20 bemanningsföretag så jag ska inte hoppas för mycket, men det låter både intressant och roligt och bemanningsföretaget verkar kanonbra också, så det är ju positivt förstås. 

 

Direkt till Friskis, hej och hå, och sedan fikade jag och lunchade lite som bekant. 

 

Intervju nummer två kändes också bra, det som känns betydligt mindre bra är att det skulle innebära minst tre timmars pendling om dagen. Jag får försöka lista ut något där. 

 

Sedan till Adecco då Linus sagt att han hade lite grejer där som var mina från Volvo, men han var inte där och ingen hittade påsen, så jag får gå tillbaks på måndag eller något. Ingen katastrof. Det kan omöjligt vara något viktigt för jag har ingen aning om vad jag skulle kunna ha lämnat där. Förutom ett keyboard, men det har jag koll på och ska åka och hämta så snart jag kan. 

 

Så ringde hon från Poolia ja, och dit ska jag på torsdag. 

 

Och sedan hade någon ringt från Bemannia, men lämnade inget meddelande så jag kunde inte ringa tillbaks. Missade när de ringde en andra gång också så förhoppningsvis testar de igen imorgon. Jag har sökt en tjänst hos dem som delvis bara är deltid och som jag delvis är väldigt överkvalificerad för (inte för att låta sådan, men det är extremt junior), men med lite tur kanske de har något annat i skjortärmen, vem vet? 

 

Sedan gick jag på stan ett tag. Köpte ett nytt busskortsfodral (SÅ SNYGGT, ska visa imorgon) och fyndade lite på ÖoB. 

 

Efteråt slog det mig att den nya medicinen nog bannemig funkar, för det var längesedan jag klarade av en sådan här dag – tidig morgon efter rätt lite sömn, två intervjuer, gå på stan, fika på stan, luncha på stan osv. utan att få ens en tillstymmelse till panik. Det låter inte mycket, men det är väldigt mycket för mig och jag känner mig väldigt lugn i själen men energisk i kroppen. Det var väldigt längesedan det också. Så vi tackar Lille Pontus för det och förebrår mig själv för att jag var skeptisk. 

 

Stillsam och robust middag med min ömma moder – falukorv, potatis och stuvade ärter (jaja, och tacosås) och ett stort glas mjölk. Jajamensan. Rolig sak: Idag landade jag exakt på kalorimängden jag siktar på, av en ren slump och inklusive lite bôsätande av salta och sura patroner. Fast bara tre. 

 

Nä – nu ska jag pallra mig iväg mot sängen för det blir en tidig morgon imorgon med. 

 

À demain! Hoppas att ni har haft en lika bra dag som jag!