Gud vad jag kan bitcha om jag inte är på humör. Och det är jag oftast inte klockan tjugo över fem på morgonen. Så kan vi säga.
Men jag blir så irro när folk ger andra människor helt fel tips och råd, vad är det bra för liksom? Jag säger inte att jag kan allt. Och om någon frågar om råd inom något ämne som jag är helt borta på så säger eller skriver jag ju ingenting, det tillför ju ingenting.
Så när någon ber om råd om vilka gymnasiekurser hen ska läsa för att komma in på Oxford för att läsa ”english language and litterature (sic!)” och folk ba’ ”Ja, men ta Cambridge-proven, det är det viktigaste” – öh, nä. Det är assvårt att komma in på Oxford för det första, för det andra är det säkert bra att kunna stava till literature och för det tredje är nog IELTS-proven betydligt mer intressant än CPE.
Mitt universitet – som var London Guildhall och rätt högt ansett när jag sökte men blev London Metropolitan preciiiis när jag började och därmed väldigt mycket mindre tjusigt – var väldigt tveksamma till att jag som tekniskt sett var utlandsstudent skulle klara av engelskakursen. Först vid intervjun gick de med på det. Jag hade CCPE och två års boende i landet men de var inte riiiiktigt säkra på att jag skulle fixa det.
Med andra ord är det svårt som f-a-n att komma in på engelskakurser i England och jag önskar att det förstods. (Och naturligtvis en massa annat också! Jag förringar absolut inte andra utbildningar men nu var det just engelska som behandlades. Jag är superimpad av mina andra vänner som har gjort fantastiskt bra ifrån sig på massor av olika kurser!)
Ja, man kan naturligtvis fixa att komma in på Oxford, jag säger inte det och jag vill inte avskräcka den här personen att söka, inte alls, men jag misstänker i detta fallet att personen ifråga tror att man får läsa lite sådär lättsam modern litteratur och diskutera det. Jag är rätt säker på – om de inte har ändrat riktlinjer de senaste tre åren – att det handlar om rätt mycket tyngre grejer. En f.d. arbetskamrat spenderade en hel termin – samtidigt som andra kurser – med att läsa och behandla ALLT av Shakespeare. Inte bara pjäserna med andra ord. Hon fick alltså skriva en uppsats om varenda pjäs, sonett och dikt (visserligen rätt korta sådana). Jag hade inte orkat ens LÄSA allt av Mr S på så kort tid. Har hans samlade verk i bokhyllan någonstans men orkar inte ens ta mig för att plocka upp den.